tisdag 19 februari 2013

Antipojkskola



SVT skriver att de mest populära gymnasieskolorna i större städer tas över av flickor:

"Eftersom tjejer har betydligt bättre betyg i nian har de i praktiken tagit över på många av de mest attraktiva skolorna. Åtminstone i större städer där det finns mycket att välja på. 
Ett exempel är den populära friskolan Viktor Rydbergs i Stockholm. Av skolans 450 elever är 80 procent tjejer".
Bland dem som söker till högskolan dominerar kvinnor. År 2009 sökte 69.621 kvinnor och 51.725 män, skriver SVT. SVT tycks se detta som en bra utveckling och avslutar sin artikel med följande intervjusvar:
-Det har alltid varit så att killarna har dominerat inom högre yrken. Så nu är det dags för tjejerna.
Flickor gynnas i skolan. Men baksidan av myntet är att pojkar missgynnas. Det kan väl inte vara jämställt, oavsett hur vår samhällshistoria ser ut?

Svenska Dagbladets ledarblogg har uppmärksammat pojkarnas situation i inlägget "Skolan sviker pojkarna".
"Betygsskillnaderna mellan könen ökar, och det är främst killar från studieovana hem, förorten och landsbygden som halkar efter. Killar har dock sämre betyg än tjejer oavsett klasstillhörighet och etnicitet. Tänk er om rollerna var ombytta, och flickor var de som fick sämre betyg, då hade det blivit ett ramaskri. Nu är det svårt att få liv i frågan".
Vad beror betygsskillnaden på då? SvD ger flera exempel, bland annat detta.
"I slutet av januari släpptes en avhandling av Pia Rosander vid Lunds universitet som tydligt visar att pojkar missgynnas vid betygssättningen. Det vill säga: lärarna bedömer inte prestationen eller kunskapen hos pojkar i samma utsträckning som hos flickor. I stället bedöms personligheten, vilket är till pojkarnas nackdel. Det är framför allt en viss personlighetstyp som gynnas vid betygssättningen, och den är vanligast bland flickor. Att vara plikttrogen, ordningssam och disciplinerad förklarade betygsnivån bättre än IQ, som Rosander fann vara jämn mellan könen".  
Att diskrimineringen har börjat uppmärksammas så smått beskriver SvD som "too little, too late".

Bloggat: Tysta tankar

12 kommentarer:

  1. Bra att du lyfter detta! Det som är mest upprörande är att så få människor vågar reagera. Så krampaktigt håller den feministiska makten tag i vilka frågor som får diskuteras.

    SvaraRadera
  2. Tack! Ja, SvD:s ledarblogg idag var ett ljus i mörkret.

    SvaraRadera
  3. Tack för tips, ska försöka läsa valda delar av avhandlingen vid tillfälle. Pojkdiskrimineringen i skolan måste vara högprio att bli av med.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fler lästips finns i SvD-artikeln. Håller med!

      Radera
  4. Var inte oroliga, den nya jämställdhetsministern vet ju om detta och om man går efter vad jag hörde henne säga i radio förra helgen så löser man sånt här med mer genuspedagogik. Hon var helfrälst på just sånt till Hanna Hellkvist stora illa dolda förtjusning...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är skeptisk till förslaget att mer av samma medicin ska förbättra något...

      Radera
    2. Jag tror inte heller på det... ;-) Klassisk felsökning behövs, vad har tillkommit sen det började gå åt helvete? Men det är väl härskarteknik att använda beprövade metoder :-)

      Radera
  5. "Det har alltid varit så att killarna har dominerat inom högre yrken. Så nu är det dags för tjejerna."

    Alltså jag har så svårt för att förstå de människor som kommer med den här typen av utspel. Det rör sig ju inte om samma tjejer och pojkar. Tjejerna som nu dominerar har ju aldrig varit i minoritet så varför är det bra att dom får dominera över dagens pojkar som aldrig själva har fått dominera?? Hur försvarar man det, jag fattar inte?? Dagens tjejer ska få fördelar på bekostnad av dagens pojkar på grund av att gårdagens pojkar hade fördelar som inte gårdagens tjejer hade?? wtf??

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kallas "payback feminism" på engelska. Logiken är att två fel resulterar i ett rätt.

      Konstigt nog kommer aldrig förslaget om att nu ska kvinnorna bli hemlösa, nu ska kvinnorna dö på slagfältet, nu ska kvinnorna ut på farliga arbetsplatser, allt för att kompensera för historiska oförrätter.

      Radera
  6. Såg du den här på genusnytt?
    http://genusdebatten.se/forums/topic/jentenavn-far-bedre-karakterer-enn-guttenavn

    Samma svar på samma fråga men olika namn ger olika betyg.

    SvaraRadera
  7. Jag missade det, men det var intressant!

    SvaraRadera

Kommentarer inaktiverade

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.