Bloggen föremål för kandidatuppsats

Bloggen har blivit föremål för en kandidatuppsats i statsvetenskap. Uppsatsen är skriven vid Uppsala universitet av Emma Åhman som har intervjuat mig och andra, och hon har även citerat från denna blogg och andra bloggar som finns länkade i högerspalten.

Jag har semester och har skummat uppsatsen ute i solskenet. Här är min korta recension, med tre plus och tre minus:

+ Uppsatsen är välskriven och har antagligen fått bra betyg
+ Uppsatsen går ut på att dokumentera icke-feministiska jämställdhetsbloggar, samt på att gå i polemik med dem. Detta är en vedertagen vetenskaplig ansats. Inga direkta skamgrepp som vi annars har fått vänja oss vid från akademiska feminister.
+ Uppsatsen har en passande titel: "Man ska inte sätta likhetstecken mellan jämställdhet och feminism"

- Det lyser igenom att uppsatsskrivaren är feminist. Visserligen är sådant inte ovanligt idag, men jag ser det ändå som en brist att inte kunna "söka sanningen" utan att blanda in sitt ideologiska synfilter.

- Uppsatsen försvarar att lagstiftningen inte är könsneutral trots att detta missgynnar män på grund av kön:

"detta sätt att tala om och efterfråga jämställdhet döljer faktiska maktförhållanden, där en 'könsneutral' lagstiftning inte är möjlig så länge kvinnor och män har olika positioner i samhället"

Olika positioner, ja. Män är överrepresenterade i samhällstoppen men även i samhällsbotten bland hemlösa, narkomaner, trafikoffer, drunkningsoffer och självmordsfall.

På sätt och vis är det ändå bra att uppsatsskrivaren erkänner att könsneutral lagstiftning inte råder och att det inte heller behöver ses som eftersträvansvärt. Samtidigt var just orättvisorna i lagstiftningen en huvudorsak till att jag själv en gång förkastade teorin om patriarkat och könsmaktsordning. Jag tror att feminismen i längden förlorar på att försvara lagstiftad diskriminering - och kanske är det lika bra det.

- Uppsatsen kopplar icke-feministiska jämställdhetsbloggar till nyliberalismen eftersom vi har en individualistisk syn på rättigheter, skyldigheter och villkor. Det är visserligen bättre än att vi kopplas till fascismen. Men jag kan komma på många andra ideologier än nyliberalismen som i vissa eller många fall sätter individualism framför kollektivism. Själv har jag socioekonomiska vänsteråsikter - i andra frågor än jämställdhetsfrågan har vi icke-feministiska jämställdhetsbloggare ganska skilda åsikter.

Nåja, sammanfattningsvis vill jag ändå säga att jag blev positivt överraskad av uppsatsen. Den mest vetenskapliga externa kartläggningen av oss hittills!

Bloggat: Bashflak, Genusdebatten, Bittergubben, Pater semper est, Aktivarum, Susanna's Crowbar, Kimhza Bremers Bodega

Nyväckt intresse för rasvetenskap

Statens institut för rasbiologi grundades i Uppsala 1921 och var det första i sitt slag i världen. Där sysslade man med forskning som delade in mänskligheten efter yttre attribut och försökte knyta dessa yttre attribut till goda eller dåliga egenskaper.

Efter Andra Världskriget minskade intresset för rasforskning men institutet fanns kvar tills 1958, då verksamheten omriktades på genetik och inlemmades i Uppsala universitets övriga verksamhet.

Jag trodde länge i min enfald att det var slutet för rasforskningen i Sverige. Men det finns tydligen ett nyväckt intresse för rasforskning bland etnicitets- och genusforskare.

Mångkulturellt centrum (MKC) skriver att ett nätverk för ras- och vithetsstudier har bildats bland svenska forskare, med finansiering från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Forskarna kallar sig "kritiska" - men all vetenskap värd namnet går ju i slutändan ut på att kritisera och testa teorier och hypoteser.

MKC:

"Kritiska ras- och vithetsstudier existerar ännu inte i Sverige som ett eget sammanhållet forskningsfält, men däremot finns det forskare ägnar sig åt frågor som rör ras och vithet i relation till dagens Sverige. Kritiska ras- och vithetsstudier kan sägas existera i mellanrummet mellan IMER-fältet (forskning om internationell migration och etniska relationer) och den forskning som bedrivs om de nationella minoriteterna. Fältet som uppstod i den engelskspråkiga världen på 1990-talet har också klara beröringspunkter med forskning om svenskhet och om svensk nationalism. Kritiska ras- och vithetsstudier kan ses som en vidareutveckling av det postkoloniala forskningsområdet och genusforskningen. De forskare i Sverige som intresserar sig för begreppen ras och vithet hittas i huvudsak inom IMER-forskningen eller inom genusforskningen. Nätverket samlar både forskare som redan verkar inom kritiska ras- och vithetsstudier och de som är intresserade av forskningsområdet men inte fullt ut identifierar sig med fältet".

Bloggat: Toklandet 

Kvinnofridsrådgivning bytte namn

Kvinnofridsrådgivningen i Jönköping har nyligen bytt namn till det mer könsneutrala "Mottagningen för våldsutsatta", rapporterar Sveriges Radio Jönköping.

Verksamheten har alltid riktat sig mot båda könen, men Karin Johansson som jobbar på mottagningen tror att namnbytet kommer att medföra att fler män som utsätts för relationsvåld söker sig dit och får hjälp.

SR Jönköping skriver:

"Karin Johansson säger att våld i relationer ser likadant ut, oavsett om mannen eller kvinnan slår eller blir slagen i en heterosexuell relation eller om våldet sker i en samkönad relation".

Något för kollegor i övriga kommuner samt för jämställdhetsministern och regeringen att ta till sig.

Tidigare blogginlägg om relationsvåld:

Kvinnors relationsvåld mot män
Skadan av en kastad tallrik
Relationsvåld: Kvinnor kan också
Moderaterna reagerar mot ALLT relationsvåld

"Män som slår finns i alla samhällsklasser"

Anna-Lena Mann har skrivit en kollektivt skuldbeläggande kolumn i Expressen om relationsvåld. Men bara om ett köns relationsvåld mot ett annat. "Mäns våld mot kvinnor". Hon misstänkliggör även alla män:

"Män som slår finns i alla samhällsklasser. Det kan vara grannen, arbetskamraten, släktingen eller någon i bekantskapskretsen".

Endast gruppen män går att misstänkliggöra och skuldbelägga kollektivt i svensk dagspress bland könen. Inget annat kön eller etnisk grupp, förutom svenskar, eller "vita", går att skuldbelägga kollektivt - det ses som oacceptabelt.

Vill för övrigt hjälpa till att lyfta fram gårdagens näthat från en känd feministisk författare, Unni Drougge. Hon önskade att någon skulle skjuta utbildningsminister Jan Björklund.

Hade en känd manlig författare uttryckt en liknande önskan om en kvinnlig minister så hade fler tidningar skrivit om detta, gissar jag. Denna gång blev det bara Aftonbladet.

Manshatets inverkan på USA

New York Post recenserade härom dagen boken "Men on strike" av Helen Smith. Recensionen tar upp några exempel om hur män har påverkats av manshat i USA och England.

"Hur nådde samhället punkten där en man som arbetade bakom disken hos Planet Fitness i Bay Shore, Long Island, enligt ett rättegångsärende som drogs igång denna vecka, var för rädd för konsekvenserna att gå in på damtoaletten att han inte vågade ge hjärt- och lungräddning på en döende kvinna? 'Han sade att han inte visste vad han skulle göra och att han inte fick gå in på damtoaletten', sade ett vittne under ed. 

En opinionsundersökning gjord av en brittisk barnvälgörenhetsorganisation visar att män inte går med för att de fruktar att stämplas som pedofiler. En passagerare på British Airways stämde bolaget eftersom han tvingades byta plats enligt policyn att ingen man får sitta bredvid ett barn även om det har sina föräldrar med sig. (Oroa er inte, det finns ett perfekt mellansäte för er på sista raden, grabbar. Ta bussen nästa gång.) 

I Illinois dömdes 28-årige Fitzroy Barnaby för 'olaglig kvarhållning av minderårig', ett sexbrott, och han infördes i sexförbrytarregistret efter att han hade tagit tag i armen på en 14-årig flicka för att tala om för henne att hon inte skulle springa ut i gatan framför en bil i rörelse, vilket hon nyss hade gjort. På en blogg som heter Parent Dish sade en läsare att han hade slutat träna flickor i fotboll efter att en åttaårig spelare sade till honom 'Jag behöver inte lyssna på dig för jag kan sätta dit dig bara jag säger till folk att du har rört vid mig'. I England gick en man förbi tvååriga Abigail Rae, som drunknade senare, och lät bli att rädda henne till säkerhet eftersom han var rädd för att klassas som pervers".

Boken menar att denna utveckling gör att män alltmer har börjat "bojkotta äktenskap, faderskap och den amerikanska drömmen".

Mer om boken "Men on strike" på svenska bloggar: Aktivarum X 2, Bittergubben.