En icke-feministisk jämställdhetsblogg

Om ekvalism

söndag 30 juni 2013

Feminist tycker att manshat är ok



Lady Dahmer, Sveriges främsta feministiska bloggare:
"Givetvis är personangrepp oacceptabelt, men lite random 'manshat' som ventilation från den grupp som dagligen utsätts för extremt våld och kränkningar är smällar man helt enkelt får ta. Att man hatar sin förtryckare är fanimej ok".

Själv tar jag avstånd från allt hat mot personer och grupper som uttrycks med avseende på kön, etnicitet eller sexuell läggning. Manshat, kvinnohat, heterohat och homohat är lika illa, som jag ser det. 

torsdag 27 juni 2013

Fyra av världens fem mäktigaste musiker är kvinnor



Tidskriften Forbes har gjort en rankinglista över världens mäktigaste musiker och kändisar. Både bland  musikerna och kändisarna tar fyra kvinnor plats på topp-fem.

Mäktigaste musiker:
1. Lady Gaga
2. Beyoncé Knowles
3. Madonna
4. Taylor Swift
5. Bon Jovi

Mäktigaste kändisar:
1. Oprah Winfrey
2. Lady Gaga
3. Steven Spielberg
4. Beyoncé Knowles
5. Madonna

Madonna hade störst inkomst av dessa personer, 125 miljoner US-dollar på ett år.

Så då frågar jag mig: om det globala patriarkatet existerar, hur kommer det sig då att dessa listor inte toppas av män?

Tidningar: DN, Aftonbladet, SvD

onsdag 26 juni 2013

Anarkafeministisk hiphop


Hiphopgruppen Systerskapets senaste video "Systerskapet" släpptes härom månaden. Låten vänder sig emot patriarkatet och hyllar feminismen.

Det pratas ofta om att kvinnor missgynnas i musikvärlden. Jag menar att det inte är så enkelt - jag tror att kvinnliga rappare faktiskt gynnas av att ha en kvinnlig röst som bryter av mot den stora mängden manliga rappare. Det låter annorlunda och därför blir det extra spännande.

Jag tror att Systerskapet har goda chanser att få många framtida spelningar på stödkonserter, feministiska seminarier och demonstrationer. Kanske deras låtar till och med kommer att spelas i statsradion.

Detta beror främst på att de är kvinnor och på att de har ett politiskt budskap som många inom mediebranschen delar. Skulle Systerskapet ha varit män så skulle de antagligen inte ha fått några spelningar alls, på grund av otillräcklig talang och hårdare konkurrens.

Bloggat: Susanna Varis om kvinnor som åker räkmacka på sin kvinnlighet i musikbranschen.

tisdag 25 juni 2013

Borgs kvoteringsiver sågas



Två kvinnliga högerdebattörer har i dagarna kritiserat finansminister Anders Borg för att han vill öppna för att kvotera in kvinnor till börsbolagens styrelser.

Jag håller helt med dessa debattörer i denna fråga och tycker att de formulerar sig slagkraftigt.

Maria Ludvigsson i DN:

"Särlagstiftning innebär att särbehandling av kvinnor och män blir legitim. Just det otyg den tidiga kvinnorörelsen kämpade mot. Man ville ha likabehandling och lika rättigheter. I samma stund som en politiker förespråkar kvotering frångår han eller hon principen om att lika rättigheter alltid är rätt".
Alice Teodorescu i SvD:

"Allt annat än lika rättigheter för alla innebär att grunden för ny orättvisa skapas och att polariseringen mellan olika grupper ökar. Den som är emot negativ särbehandling bör i konsekvensens namn också vara emot dess positiva form; den positiva diskrimineringen för en innebär nämligen alltid en negativ diskriminering för en annan".
Båda två skriver också att det är emot borgerliga principer att kvotera. Även om jag själv inte är borgerlig kan jag tycka att det är ett smart knep av dem: regeringen anklagas underförstått för att springa den rödgröna oppositionens ärenden, en opposition som består av tre partier med hög svansföring när det gäller teorin om patriarkatet och kvotering som ett medel som helgas av målen.

Bloggat: Susanna Varis

söndag 23 juni 2013

Prata om partnervåld



Vem är Aftonbladets mest överskattade kolumnist? Natalia Kazmierska är en het kandidat. Hennes senaste alster heter "Vi borde prata mer om män som slår kvinnor". Va? Läser hon inte den tidning hon jobbar för?

Jag skulle vilja att det pratades mer om partnervåld istället. Oberoende av förövarens och offrets kön.

torsdag 20 juni 2013

De flesta drunkningsoffer och trafikoffer är män



SvD och DN skriver om en studie vid Karlstads universitet som visar att omkring 80 procent av drunkningsoffren i Sverige är män, om självmorden räknas bort. Den höga andelen män kan kopplas till mäns förhöjda riskbeteende.

Finlandssvenska YLE skriver om en annan effekt av mäns risktagande:

"Mellan 2001 och 2011 dog 358 000 män och 113 000 kvinnor i trafiken i EU. Under de senaste åren har trafikolyckorna minskat en aning".

Det är alltså inte alltid så att mäns riskbeteende gör att alla män blir framgångsrika VDar, rockstjärnor eller börsklippare. De risktagande männen kan istället bli drunkningsoffer, trafikoffer eller narkomaner.

Och så frågar jag mig i vanlig ordning: om nu patriarkatet och könsmaktsordningen existerar, hur kommer det sig då att kvinnor inte drabbas värst av drunknings- och trafikolyckor?

onsdag 19 juni 2013

Trötta gubbars fel att festivaler konkar?



Musikjournalisten Sara-Märta Höglund skriver på SvT Debatt att festivaldöden i Sverige är trötta rockgubbars fel som bokar sina egna trötta favoriter. Ett exempel är Depeche Mode:


"Samma år bokade Peace & Love då stekheta Jay-Z, och rekordåret 2011 var affischnamnet M.I.A. Huvudakterna som skulle ha varit om sommarens Peace & Love-festival gått av stapeln? Pet Shop Boys och Depeche Mode – två dinosaurier vars fans gillar att avnjuta dem på museet, eller i alla fall på en plats med sittplats, tak och vattentoaletter. 
Så långt bort från bussresor, natur och langos-klet som det bara är möjligt. Arenarockarna Depeche Mode var för övrigt dragplåster till Arvikafestivalen för två år sen och vi vet alla hur det slutade (borta!)".

Hon får svar på tal från en kommentator om att hon inte har hållit koll på åren:


"Det där är faktiskt inte sant. Jag ser på Wikipedia att Depeche Mode var dragplåster 2009 (alltså för FYRA år sedan, inte två), och att det sattes publikrekord. 22 500 sålda biljetter! Bland övriga artister märktes andra 'trötta rockgubbar' som Thåström och Bob Hund.
-
Arvikafestivalens död kom först något år senare, efter ett skralt festivalår dominerat av yngre förmågor som Robyn, Oscar Linnros, Den svenska björnstammen, Timo Räisinen, Markus Krunegård, Anna von Hausswolf, Familjen och Makthaverskan. Alltså precis den typ av 'fräschare bokningar' Höglund verkar vilja se mer av.
En annan felaktighet:
Höglund skriver att affischnamnet på Peace & Love rekordåret 2011 var M.I.A.
Nej, det stora affischnamnet rekordåret 2011 var faktiskt Bob Dylan. (...)
Fast Höglund kanske räknar Dylan till en av unga fräscha bokningarna….."

Lösningen, enligt Sara-Märta Höglund är att göra "aktuella, fräscha" bokningar istället.

"Ändå är det Hultsfredsfestivalens sista dag som lockar flest besökare. Medelåldern är betydligt lägre, och aktuella, fräschare bokningar som Oskar Linnros, Daughter och Tegan & Sara drar fullt hus – trots att det är tidigt på kvällen och två av konserterna krockar. Så låt relikerna komma spela på bekväma ställen, och låt landets festivaler bli de energiska musikfester de en gång var – genom att göra motsatsen till det bokare gör nu. 
Ingen har summerat 'festivaldöden' bättre än producerande DJ:n Fiona FitzPatrick från Rebecca & Fiona, i en intervju med Dagens Nyheter: 
 'Det är gamla gubbar som bokar sina gamla favoriter. De riktar sig inte till festivalkidsen. Jag minns själv när jag var fjorton, man gick mest och kollade på de där gamla banden för att man skulle kunna säga efteråt att man hade sett dem'". 

Jag har två invändningar mot detta. Den ena är att Sveriges lönsammaste festival heter Sweden Rock och frontas huvudsakligen av män vars karriärer toppade på 1970- och 1980-talet. Mer om den festivalen hos Bashflak.

Den andra invändningen är att det är mycket snack bland Sveriges festivalfeminister och lite verkstad. Varför tar inte Sara-Märta Höglund, Fiona FitzPatrick, Popkollo, Rättviseförmedlingen, Jämställd Festival och alla andra och startar sin egen framgångsrika festival, om det nu är så enkelt att applicera "normkritiskt" tänkande på verkligheten?

tisdag 18 juni 2013

Feminister läser Ekvalist



Icke-feministiska jämställdhetsbloggares reaktioner på "söderhipstermannens asexualitet" har uppmärksammats av  två feminister med större tillgång till media än vad vi har.

Svenskarna har mindre sex än tidigare. Att sexminskningen är särskilt tydlig på feministiska Södermalm i Stockholm kan ha många orsaker, men efter att ha läst Katerina Janouchs läsarbrev lade jag (och många med mig) fram två möjliga förklaringar:

1) Många feministiska strömningar motarbetar könsroller. Män uppmanas bejaka kvinnliga egenskaper och kvinnor uppmanas bejaka manliga egenskaper. Detta kan minska den sexuella spänningen.

2) Teorin om könsmaktsordningen och patriarkatet är sexistisk mot män och fjättrar kvinnor vid en offerroll. En av Katerina Janouchs intervjupersoner säger uttryckligen att han blir avtänd för att han blir skuldbelagd för vad andra män har gjort.

Men Katerina Janouch har fastnat för följande: "Kontentan är: Så har feminister bäddat och därmed får ni inte ligga". Catia Hultquist skriver på samma ämne i DN: "nu får feministerna ligga som de bäddat". Jag har antagligen läst alla blogginlägg i ämnet och det enda liknande citat jag (och Susanna Varis) kan hitta är mitt eget: "som en bäddar får en ligga".

Så jag drar slutsatsen att de båda har hittat citatet här på denna blogg. Även om citaten inte är ordagranna så fångar de essensen av vad jag och många med mig misstänker: att de senaste årens feministiska landvinningar kan ha minskat sexlusten, särskilt på Södermalm i Stockholm.


Den feministiska bloggaren Arsinoe har varit inne här på bloggen tidigare och hon reagerar nu på att icke-feministiska bloggare ibland byter ut "män" mot "judar" i texter för att belysa sexism. Jag kan svara på varför jag gör det.

Det beror inte på att jag jämför männens och judarnas historiska lidande. Utan poängen är att jag inte accepterar kollektiv skuldbeläggning av något kön eller etnisk grupp och inte heller några kollektivt nedlåtande beskrivningar av dessa grupper.

Judar har utsatts för historiens mest industrialiserade folkmord. Just därför ses det som särskilt oacceptabelt i större medier att skriva kollektivt nedlåtande om judar. Byter man ut "män" mot "judar" i en text är det lätt att se om den då framstår som antisemitisk. Gör den det drar jag slutsatsen att den ursprungliga texten är sexistisk mot män.

Jag är ändå glad att Arsinoe, Katerina Janouch och Catia Hultquist har bidragit till en någorlunda
konstruktiv debatt i dessa frågor. Så ser åtminstone jag det även om inte alla gör det.

måndag 17 juni 2013

Manliga musiker påstås vara värda mest



Kristin Lundell skriver i en SvD-krönika att manliga musiker har högst status. Musikvärlden påstår hon är ett "system" grundat i "maktstrukturer":

"Det är ett system som mäts i enheter med namn som Dylan, Springsteen, Young och Zappa. Det är givetvis inte så mycket en absolut sanning som ett resultat av maktstrukturer. I en vit mans värld är det logiskt nog också musiken som han relaterar till som tilldelas högst status".

Jag tycker att Kristin Lundell osynliggör många duktiga kvinnliga musiker i sin krönika. Jag känner till en rad kvinnliga superstjärnor som Cher, Dolly Parton, Rihanna, Beyoncé, Aretha Franklin, Pink, Lady Gaga och Madonna. Whitney Houston som avled för ett tag sedan skulle ha räknats dit om hon levde.

Men musiken är ändå en mansdominerad värld. Jag tror att det kan ha att göra med att det krävs ett stort mått av risktagande för att våga satsa på en karriär som musiker. Många musiker som misslyckas med sina karriärer lever på samhällets botten. Och risktagande är en typiskt manlig egenskap.

Det är samtidigt lite lustigt att Kristin Lundell beskriver världen som en vit mans när världens mäktigaste politiker, Barack Obama, är mulatt.

Bloggat: Kimhza Bremers Bodega

Bonustittning: En karikatyr av en manshatande genusfanatiker finns porträtterad i nedanstående lilla film.


Gertrud Rask - Genuskartläggaren from Milan Ovrlinic on Vimeo.

Videotips via Rocki.

söndag 16 juni 2013

Arbetslösheten högre bland män


I Sverige är 33 000 tusen fler män än kvinnor arbetslösa, rapporterar Ekot och DN.

Då frågar jag mig: om nu patriarkatet och könsmaktsordningen existerar, hur kommer det sig då att arbetslösheten inte drabbar kvinnorna hårdast?

Pelle 2 kommenterar ironiskt hos En stilla undran att det kanske handlar om en "manlig antijobbkultur".

Bloggat: En stilla undran, Pater semper est, Ipse cogita

Bonusläsning: Sydsvenskan har en färsk artikel om kvinnliga brottsoffer. Ekvalist kan upplysa läsarna om att det finns minst lika många manliga brottsoffer som Sydsvenskan skulle ha kunnat skriva om men väljer att inte göra det. Sydsvenskans artikel ingår, liksom denna krönika, "Landet där män har makt över kvinnor", i artikelserien "Könet och makten".

lördag 15 juni 2013

Sexistiskt om ungdomsvåld



GP publicerade igår en debattartikel om ungdomsvåld.

Bland rekommendationerna:


"* Skolans förebyggande roll måste stärkas och genusperspektivet i undervisningen följas upp.
* Ett forskningsprogram för våldsförebyggande arbete med fokus på maskulinitet och unga bör inrättas".
Tänk om det nu vore så att unga muslimer istället vore överrepresenterade i våldsstatistiken. Skulle följande rekommendationer då kunna göras med anledning av det?

"* Skolans förebyggande roll måste stärkas och etnicitetsperspektivet i undervisningen följas upp.
* Ett forskningsprogram för våldsförebyggande arbete med fokus på den muslimska kulturen och unga bör inrättas".
Nej, naturligtvis inte, eftersom det skulle ses som rasistiskt. På samma sätt är det sexistiskt att skylla ungdomsvåld på "maskuliniteten". Allt ungdomsvåld bör förebyggas och bekämpas, oavsett kön och etnicitet på gärningsperson och offer.

Bloggat: Toklandet

torsdag 13 juni 2013

Manlighetens kostnader diskuteras

Från portalen Jämställ.nu


Längre ner i pressreleasen:


Tre frukostar med jämställdhet
Tisdag 2 juli: Vad kostar manlighet? När vi pratar om män och jämställdhet handlar det oftast om vad enskilda män skulle vinna på det. Sällan pratar vi om vad dagens manlighet kostar samhället i form av våld, kriminalitet, trafikolyckor, missbruk, utsläpp, ohälsa och en könsuppdelad arbetsmarknad. Måste det vara så här eller går det att ändra? Hur gör man det i så fall och vem är det som ska göra det? Medverkar gör bland andra mansforskaren Niklas Järvklo från Stockholms universitet och jämställdhetssamordnaren Carola Samuelsson från Borås stad.

Sexisterna tar efter sina förebilder rasisterna genom att ställa ekonomiska frågor om samhällskostnader för sina antagonister.

Många rasister vill veta vad invandringen kostar samhället och fick nyligen svar på tal av OECD som har beräknat att invandrarna betalar mer till samhället än vad de kostar. Sådana här undersökningar ger sällan ett entydigt, allmängiltigt svar utan har innehåller ofta stora osäkerheter och tveksamma antaganden. Vi får antagligen aldrig någon helt objektiv och tvärsäker bedömning av invandringens nettokostnader. Vi tvingas förhålla oss till invandringen med andra argument.

Om vi ska ta reda på vad manligheten kostar samhället måste vi samtidigt räkna in vad manligheten ger oss i reda pengar. Antagligen skulle en ordentlig undersökning av manlighetens nettokostnader slå fast att män bidrar med mer skattemedel än vad de förbrukar. Att män bidrar till mer än hälften av BNP. Man kan ha invändningar mot en sådan analys, men manlighetens förtjänster går inte att ignorera om man nödvändigtvis vill prata om manlighetens kostnader.

Jag vill naturligtvis inte vara sämre än sexisterna och rasisterna, utan jag vill gärna veta vad Niklas Järvklo och Carola Samuelsson kostar samhället. Enligt min bedömning bidrar de inte till något vettigt med sina utspel, så jag föreslår att lönekostnaden för dem dras in och läggs på förbättrad infrastruktur och offentlig service inom skola, vård och omsorg istället.

Bloggat: Daddy's, Susanna Varis

Män ger krönikör kväljningar



"Män ger mig kväljningar", är rubriken på en krönika av Seher Yilmaz på Nyheter24. Att döma av hennes reaktioner på Twitter var hon åtminstone inte missnöjd med den rubriken.

Hade någon skrivit en krönika med rubriken "Kvinnor ger mig kväljningar" på Nyheter24 så hade krönikören antagligen brännmärkts som sexist och sparkats ganska omgående.

Seher Yilmaz skriver:

"Det är väldigt sällan en enskild man ger mig kväljningar. Men patriarkatet, där män som grupp är representerad, gör mig fruktansvärt illamående".

Demonisering av en samhällsgrupp som är födda med ett visst kön, alltså. En sexistisk konspirationsteori dessutom.

Därtill skriver hon:

"Ja, män kan också diskrimineras och all form av diskriminering är dålig. Skillnaden är att alla dessa männens berättelser handlar om individuell diskriminering. Det kommer aldrig att få mig att sluta fokusera på kvinnor. Anledningen till det är väldigt enkel: det är fortfarande kvinnor som utsätts för strukturell diskriminering".

Sedan gör Seher Yilmaz en uppräkning över hur kvinnor statistiskt sett missgynnas i samhället. Men det går enkelt att göra en liknande uppräkning över hur män statistiskt sett missgynnas i samhället.

Där är missgynnandet av könen likartat, men med skillnaden att fallen med mäns missgynnande sällan räknas upp av tidningarnas krönikörer. Vidare:

*Män diskrimineras i lagstiftningen, bland annat i Föräldrabalken. Kvinnor diskrimineras inte i lagstiftningen.

*Det går utmärkt att demonisera män som grupp i etablerade media, vilket Seher Yilmaz' krönika är ett bra exempel på. Men det är inte genomförbart att demonisera kvinnor som grupp i etablerade media.

För att travestera Seher Yilmaz: hennes krönika kommer aldrig att få mig att sluta fokusera på diskriminering av män.

Tipstack: Toklandet,

BloggatBashflak som har noterat och kommenterat att Seher Yilmaz även har en högt uppsatt position i fackförbundet Unionen.

Nu till de goda nyheterna: Ekvalists syskonblogg Genusdebatten skriver att besökarantalet är så högt hos dem att de tvingas köpa dyrare lösningar hos sitt webbhotell. Donationer efterfrågas.

Denna blogg får också stadigt ökande besökssiffror, även om det inte har påverkat bloggen ekonomiskt.

Många fler har kommenterat senaste veckan jämfört med tidigare - vassa kommentarer som dessutom håller en god ton som jag ser det. Enda kruxet är att jag numera inte hinner svara på kommentarer i samma utsträckning. Ber om överseende med detta! Fortsätt kommentera - ju fler vi är som reagerar, desto skarpare blir den samlade analysen och desto svårare blir det att ignorera oss som politisk kraft.

onsdag 12 juni 2013

Har män problem med sin könsroll?



Ja, det påstår i alla fall Helena Myrstener på Dagens Seglora apropå en debattartikel av Dennis Nørmark. Artikeln i Dagens Seglora heter "Det kanske är mannen som är problemet":

"Så länge män är osäkra i sin identitet och könsroll kommer den att fortgå. Nørmark och andra borde ägna sig åt att formulera manlighet av idag istället för att kasta skit på kvinnor i Danmark och i Sverige. Det är inte kvinnors fel att män har problem med sin könsroll. Nørmarks definition på vad manlighet är har inte någon framtid. Det är inget annat en destruktiv och nostalgisk längtan tillbaka till en tid då en man var en man och en kvinna en kvinna och därmed slutsnackat. Allt var liksom givet istället för spännande möjligheter!"

Det kan hända att de män som tillhör Dagens Segloras redaktion eller dagliga läsekrets har problem med sin könsroll.

Jag har det inte. Jag är stolt över att vara man och trygg i att vara man. Detta kanske ses som en hädelse i vissa kretsar, men det bjuder jag på. Och jag tänker inte låta min manliga könsroll definieras av mansföraktare i Dagens Seglora.

Dessutom påstår Helena Myrstener att "feminismen tillhör vår värdegrund":

"Feminismen tillhör vår värdegrund idag men omges av en ambivalens och ett ifrågasättande. Det krävs fortfarande ett rejält mod för att våga kalla sig för feminist. Att en författare som Nina Björk väljer att ta upp den kastade danske handsken i DN illustrerar ändå feminismens ställning här i Sverige. En del av vår värdegrund men långt ifrån självklar för alla".

Men hur var det nu med den saken? Enligt partiet Fi!:s senast beställda opinionsundersökning kallade sig var tredje svensk för feminist. Det vill säga, två tredjedelar av svenskarna kallade sig inte för feminister. Då är det direkt felaktigt att säga att "feminismen tillhör vår värdegrund".

Bloggat: Toklandet

tisdag 11 juni 2013

Kloakkyss

Förstadiet till penis hos kycklingembryo.

Nyhetsbyrån TT är skeptisk mot penisar.

I en vetenskapsartikel i DN skriver nyhetsbyrån att de flesta fågelarter har rationaliserat bort sina penisar. Fåglarna parar sig genom en så kallad "kloakkyss" där de sätter sina kloaköppningar mot varandra och hanen befruktar honan.

Men varför? Jo:

"Det som återstår att förklara är den ultimata orsaken till penisförlusten. Enligt en teori kan det hela bero på sexuellt urval. Honorna skulle under årmiljonernas lopp ha valt hannar med allt mindre penisar för att slippa påtvingad parning och få bättre kontroll över sin reproduktion – kanske något som honorna bland däggdjuren borde ha tagit efter".
Man riktigt kan se framför sig hur vetenskapsjournalisten hoppade av skratt av att ha formulerat den sista meningen. Inga penisar hos hanarna - ingen "påtvingad parning" och färre oönskade graviditeter.

Vitsigt, TT!

Uppdatering: TT/DN har numera strukit den sista halva meningen, efter tankestrecket.

Bloggat: Badlands Hyena, Kimhza Bremers Bodega, Genusdebatten

måndag 10 juni 2013

Mer om söderhipstermannens asexualitet



Sexrådgivaren Katerina Janouch har gjort en djupare dykning i fenomenet "söderhipstermannens asexualitet". Några utdrag.

Kvinna, 31:

"Jag både tycker synd om söderhipstern och samtidigt är jag förbannad på hans självupptagna jävla surdegsstil. Han tror han är guds gåva till kvinnorna? Med vilken rätt? Möjligen har evolutionen nått den punkt att kvinnorna blivit överflödiga i hans bromance-värld. Han tycker att tjejer ska hållas kort. Det enda han har – som vi saknar – är en penis, och den tänker han tjuvhålla på".

Man, 30:

"Och vad är manlighet? Jag vet inte, om jag ska vara ärlig. Jag vet bara att det anses jävligt fult att vilja 'vara man'. Killar i min ålder idag måste betala tusen år av patriarkala synder. Hur kåt blir man av det? Jag tycker för övrigt att det är jävligt skönt att slippa ta alla initiativ och uppvakta brudar".

Jag vet inte vad ni tänker om detta, men själv tänker jag: som en bäddar får en ligga.

Bloggat: Jämställdhetsfeministern, Cornucopia

söndag 9 juni 2013

Söderhipstermannens asexualitet



Den feministiska sexrådgivaren Katerina Janouch twittrade följande för cirka 23 timmar sedan:

Nu pratat m tionde kvinnan som beklagar sig över "söderhipstermannens asexualitet".

Det här väcker min fantasi. Vi vet ju att Södermalm är ett område som har en förhållandevis hög förekomst av feminister. Har söderhipstermännen så dålig erfarenhet av feministiska kvinnor i sina liv att libidon blivit lidande eller att de helt enkelt har valt bort sexuella kontakter? Vad har de i så fall råkat ut för rent konkret? Vi kanske behöver en #prataomdet-kampanj på ämnet? En artikelserie i Aftonbladet? Går "söderhipstermannens asexualitet" att klandra patriarkatet för om man förvrider resonemanget tillräckligt?

Fortsättning här.

lördag 8 juni 2013

Rasism och sexism kan drabba alla



Lady Dahmer skriver:
"Nej det är inte samma sak att bli kallad svennefitta som blatte eller svartskalle. Kom igen nu, ni är smartare än så! Det handlar ju om maktpositioner och hierarki, precis som det inte är samma sak när en kvinna tar en man på rumpan som tvärtom. Man kan aldrig bortse från maktperspektivet. En person i underläge som slår mot sin förtryckare, sparkar upp vs en person som utnyttjar sin maktposition eller sparkar neråt". 

Så kan man resonera om man tror på "osynliga strukturer". Men här är åtminstone FN:s definition på rasdiskriminering:
 "(...) varje skillnad, undantag, inskränkning eller företräde på grund av ras, hudfärg, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung, som har till syfte eller verkan att omintetgöra eller inskränka erkännandet, åtnjutandet eller utövandet, på lika villkor, av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller andra områden av det offentliga livet"
Och här är Nationalencyklopedins definition av sexism:

"nedvärdering av en person p.g.a. dennas kön" 
Samt Diskrimineringsombudsmannens definition av sexuella trakasserier:

"Sexuella trakasserier skiljer sig från vanlig flirt genom att de är ovälkomna. Det är du som är utsatt som avgör vad som är kränkande och vad som gör att till exempel arbetsplatsen känns otrygg".

 Det vill säga, innan "intersektionalisterna" och deras ideologiska närstående vänner har genomfört en omfattande definitionsrevolution kan alla drabbas av rasism och sexism, oavsett kön, etnicitet och sexuell läggning.

fredag 7 juni 2013

Mansförakt och mansbeundran




Det är verkligen en underlig känsla att botanisera bland "rabiesfeministiska" bloggar, för att låna Blondinbellas målande ord. Många kvinnor som hatar män gör det öppet och utan att skämmas för det.

Den feministiska bloggaren Flybaby skrev härom veckan ett inlägg som jag kände mig manad att använda Transgenusmotorn på. Transgenusmotorn får sexistiska texter att se rasistiska ut genom att byta ut aktörer i texten, exempelvis "män" mot "invandrare".

Så här inleds Flybabys inlägg, transgenusifierat:

"Jag gillar inte invandrare 
Mina erfarenheter av invandrare efter 45 år på jorden är inte goda, för att underdriva. Alla invandrare där jag växte upp på 70-talet var stränga, arga, okänsliga och inte särskilt förtjusta i svenska barn. Om man slog sig, hade blivit retad, var ledsen eller på något annat sätt visade sig 'svag' var det inte invandrarna man vände sig till. De verkade helt enkelt inte förstå hur man tröstar, pratar mjukt, är omhändertagande, omvårdande och snäll. Det var invandrarna under min uppväxt som stod för våldet, de sexuella anspelningarna och kladdandet - på barn, på mig. I skolan såg jag äldre invandrare mobba de yngre på de mest utstuderat grymma sätt. Jag mår dåligt än i dag när jag tänker på det".

Textstycket generaliserar negativt om en grupp och hela bloggen är fylld av liknande budskap: offerkofteri och kollektiva anklagelser mot en grupp, men på grund av kön istället för etnicitet. En sexistisk blogg i mängden, helt enkelt.

Som motvikt vill jag gärna lyfta fram denna Newsmill-artikel av Markus Ollikainen. Han skriver att maskulinitet inte borde ses som något enbart negativt utan även som något positivt:

"Vi har allt för länge läst om att typiska maskulina drag är 'onödiga risktagande', 'våld och aggressioner' och 'destruktiv hederskultur'. Men typiska maskulina drag är också ärlighet, heroism, ödmjukhet, medmänsklighet, målmedvetenhet, uthållighet, kämparanda och ansvar. Att dessa typiska maskulina sidor lägger grunden  till gemenskap och samspel, tillika tolerans och mångfald har helt glömts bort. Ta bara 'Innovation' för att nämna exempel som sällan bygger på en egoistisk handling, utan på en vilja till förbättring, ofta tankar som generöst delats med andra. Typisk maskulint drag som får hela vårt samhälle och ekonomi att utvecklas framåt". 
Själv håller jag med om Markus Ollikainen: män är, precis som kvinnor, generellt sett människor med fel och brister men också med många positiva sidor.

Trevlig helg på er!

torsdag 6 juni 2013

Kärlekskraft




Jag råkade länka till bloggen Arsinoe i mitt förra inlägg genom att kopiera det som Blondinbella hade skrivit.

Det var oavsiktligt, men samtidigt bra, för dels genererade det en massa besökare från bloggportalen Knuff. Dels fick det mig att se att den uppmärksammade feministbloggen Arsinoe numera påstår att alla män förtrycker kvinnor.

Inte minst i förhållanden:

"det finns ett ojämnt utbyte av omsorg och kärlekskraft, där kvinnan ger mer"

Kärlekskraft. Smaka på ordet.

Förutom att påståendet att alla män förtrycker kvinnor är sexistiskt så är Arsinoes inlägg i debatten spännande på så många andra sätt. Jag känner mig inte manad att gå i polemik med inlägget eftersom jag tror att i de flestas ögon så måste inlägget framstå som ganska vansinnigt. Som om att Arsinoe skjuter feminismen i foten. För att travestera vissångaren Mikael Wiehe:

"Är det verkligen feminism vi vill ha, till varje tänkbart pris"?

onsdag 5 juni 2013

Blondinbella gör upp med "rabiesfeminister"




Kändisbloggaren Blondinbella går från klarhet till klarhet i genusdebatten. Jag kan inte förklara eller försvara varför hon inte har funnits med i min bloggrulle tidigare, men numera finns hon där i alla fall.

I ett av sina senaste inlägg kritiserar hon dem som hon kallar "rabiesfeminister". Inlägget förtjänar att läsas i sin helhet, men här är några utdrag. Hon förespråkar jämställdhet men känner ändå obehag inför jämställdhetsdebatten.

Först hennes underbara uppgörelse med manshatet inom könsmaktsfeminismen:

Däremot så går denna rabiesfeminist-rörelse alldeles för långt så att jag blir mörkrädd. Kvinnor som driver kampanjer på twitter om att ”Alla män kränker kvinnor” eller att ”Alla män är potentiella våldtäktsmän”. Då har det gått för långt. Då strävar vi inte efter jämställdhet längre utan då jagar vi män likt en häxjakt och skulle en man säga ”Men det är ju inte så, jag kränker ingen”. Så blir det långa utskällningar om att han (eller vi andra) måste läsa genusvetenskap och sätta sig in i att samhällets strukturer gör att ALLA män kränker kvinnor. Det har blivit verklighetsfrånvänt och galet.
(...)
Jag tycker att den senaste rabies-våg på sociala medier har varit otäck. Hade jag varit en man hade jag verkligen tagit illa vid mig, att bli kallad att man kränker bara för att man är man. Och eftersom jag har så många killar som jag älskar i mitt liv tar jag också illa vid mig.
Därefter tar hon sig an ett annat otyg inom könsmaktsfeminismen, nämligen offerkofteriet. Läs och njut:
Jag har verkligen funderar över dessa strukturer som dessa rabiesfeminister pratar om. Dom här normerna i samhället som gör att vi kvinnor skulle vara underlägsna. Min bild, likaså min vänners bilder samt dom personer jag pratar med om det här, vi kvinnor känner inte alls igen oss. Och dessa kvinnor har inte fått allt serverat på ett silverfat eller levt i en Östermalmsbubbla hela livet. Det jag inser, när det kommer till kritan, är inställningen till livet och till vårt samhälle. Rabies-feminister de är deras inställning som håller fast och skapar på nytt dessa strukturer som bara dom ser. Går du runt och säger att samhället är orättvist och du känner dig kränkt av någon anledning så är väl de såklart att ditt liv blir orättvist och istället för att förändra din egen situation med hjälp av din egen energi så letar du istället syndabock, för att det är betydligt enklare än att förändra själv.

Blondinbella förklarar sedan varför hon som kvinna inte skulle tjäna på att utradera könsrollerna:

Min kvinnlighet stärker mig, det får mig att känna mig vacker, smart och ger mig energi till att våga göra allt. Att jag är framgångsrik beror endast på min egna förmåga till förändring. Att jag är trygg i min identitet och inte letar efter syndabockar utan jag bara göra det jag vill.
Vilken härlig brandfackla! Kommentarfältet nedanför hennes inlägg bjuder till en livlig debatt. "Som att hon stuckit en pinne i ett getingbo", twittrar bloggaren Rocki.

tisdag 4 juni 2013

Är Danmark Nordens mest jämställda land?



Ja, det menar i alla fall antropologen och författaren Dennis Nørmark i en debattartikel i DN.

Anledningen sägs vara att Danmark har en mindre ideologisk syn på jämställdhet. Jämställdhet sägs vara skilt från föreställningen om kvinnans sociala underordning.

”Jag uppfattar det som att de flesta här anser att man bör tala ideellt om jämställdhet. Inte förargat, ilsket och utan förståelse för hur den andra parten konstruerar sig och betraktar världen, men med förståelse och sympati för den mångfaldhet det innebär med två olika kön.”

I Danmark går jämställdhet ut på att belysa båda könens styrkor och svagheter, medan i Sverige råder det "könskrig", menar han.

"Genom att göra allt detta har ni inlett ett bittert, ondskefullt och orättfärdigt krig mot det andra könet. Frånsett det faktum att ni inte har något att vinna på det, så kommer det också att leda till ett totalt bakslag. För förr eller senare kommer männen inte längre att vilja vara del av ett så kallat jämställdhetskrig, som innebär att de är på förhand dömda. Att de ska förlöj­ligas, och deras värderingar och sexualitet sölas ner. Därför kommer de så småningom att vända sig emot er och så kommer alla att förlora. Pendeln vänder bara tillbaka igen.
/../
Kära svenskar. Detta är anledningen till att inte bara kvinnorna kommer att förlora detta könskrig. Nej, alla svenskar kommer att förlora".

Att sedan den fanatiska twittraren Feministfestivalen fördömer artikeln är ett gott kvalitetstecken.



Bloggat: Maukonen, Susanna's Crowbar, Genusdebatten, Häxanmexan, Kimhza Bremers Bodega, Toklandet, Bittergubben, En stilla undran

måndag 3 juni 2013

Elisabet Höglund drar kvinnokortet



Elisabet Höglund har tidigare varit journalist på SVT men är numera kolumnist på Aftonbladet. Jag håller med hennes åsikter i ungefär var tredje kolumn, men tycker ändå att hon är en frisk fläkt, en person som vågar sticka ut hakan i kontroversiella frågor, och som utmanar den svenska åsiktskonformismen.

I sin senaste kolumn skriver hon om hotfulla e-mail som hon har fått och det är väl bra att hon belyser den situation som många kontroversiella journalister hamnar i. Sådant är aldrig acceptabelt.

Däremot tycker jag att det är obefogat att göra könsmaktsfråga i form av "mäns förtryck mot kvinnor" av fenomenet hot mot journalister. Inte minst eftersom en stor undersökning nyligen har visat att det är något större andel av manliga journalister än kvinnliga journalister som hotas i Sverige.

Just det gör tyvärr Elisabet Höglund. Hon drar kvinnokortet. Hon skriver ändå själv att hon inte vet den riktiga identiteten på den person som hotar henne. Hur kan hon då vara säker på personens kön, att den som hotar henne är en man? Den som är anonym kan ganska enkelt välja valfritt mans- eller kvinnonamn, vilket som nu passar situationen och syftet bäst.

Utdrag ur kolumnen:

"Jag vet inte om du heter J­esper Engström, men du kallar dig så i din e-postadress. Därför väljer jag att tilltala dig med detta namn i mitt öppna brev till dig".
"Upp­lever du någon slags pervers njutning av att uppmana kvinnor att dö? Är du rädd för oss? Är du rädd för starka kvinnor som kan formulera sig bättre än du? Tror du att du med hjälp av hot och hat kan ta makten över oss? Eller är det bara ett kort ögonblick av manlighetseufori du vill uppleva? Är dödshot mot kvinnor den drog du behöver för att dämpa dina e­gna känslor av otillräcklighet?"
Att använda "manlighetseufori" i en negativ bemärkelse är dessutom sexistiskt mot gruppen män. Det är ungefär som om jag skulle antyda att det finns en "kvinnlighetseufori" i att prostituera sig eller i att begå spädbarnsmord.

lördag 1 juni 2013

Seriestripp om könsstympat barn väcker religiös vrede


Denna norska seriestripp om könsstympning av barn har anklagats för att vara antisemitisk. Jag kan inte se några tecken på att figurerna i serien är judar. De kan lika gärna vara muslimer eller kristna. Många pojkar med kristna föräldrar i anglosaxiska länder könsstympas och det gör även många barn till muslimska föräldrar.

Snarare är seriestrippen en grafiskt överdriven kritik mot att pojkar och flickor könsstympas av religiösa skäl över huvud taget. Tecknaren förklarar själv så här:

"Jag försökte göra en parodi på religion - men det är inte en speciell eller specifik religion eller ett specifikt folkslag jag har tecknat, det är varken ett pojkbarn eller ett flickebarn, bara ett barn. Teckningen har ett allvarligt tema".

Men European Jewish Congress kallar teckningen för ett "hatbrott" och ska försöka vidta rättsliga åtgärder mot den norske tecknaren.

Läs mer på SvD och hos Maukonen.

Äldre blogginlägg om könsstympning:
Könsstympning: låt vuxna människor bestämma själva