Johan Ehrenberg hetsar mot män

Journalisten och chefredaktören Johan Ehrenberg har skrivit en manshatisk drapa på Aftonbladet i dag. Den är så skev och kollektivt skuldbeläggande att medarbetarna på Der Stürmer skulle ha imponerats av retoriken.

Men i Sverige är det tillåtet och accepterat att hetsa mot män och kollektivt skuldbelägga män, till och med i stora massmedier som Aftonbladet.

Artikeln har rubriken "Män förmår inte att göra världen bättre".

Som om världen inte har blivit en bättre plats att leva på under de senaste 100 åren och som om män inte har haft del i den utvecklingen.

Några påståenden med kommentarer:

Påstående: "På tio år har män lyckats starta flera vanvettiga krig som inte löst något".

Kommentar: Majoriteten män har inte startat krig. Enstaka män och faktiskt även enstaka kvinnor (Condi Rice och Hillary Clinton, till exempel) har däremot varit med om att göra det.

Påstående: "På tio år har män flabbat bort klimathotet och inte gjort något alls för att ställa om".

Kommentar: Många män och kvinnor har flabbat bort klimathotet. Många andra män och kvinnor har försökt ställa om. Om man ska tro tidningen Ny Tekniks rapportering (som jag följer) har Johan Ehrenberg själv och många andra, faktiskt företrädesvis män, gjort viktiga insatser på det området.

Påstående: "På tio år har män misslyckats med hela privata finanssystemet, det brakade ihop och män beslutade då skicka in ännu mer pengar i bankerna för att … hö, hö… bättre lycka nästa gång".

Kommentar: De flesta män har inte gynnats av finanskrisen och är heller inte ansvariga för den. Vissa skyller finanskrisen på judarna, andra skyller den på männen - båda varianterna är lika motbjudande, som jag ser det.

I denna stil fortsätter uppradningen av kollektiv skuldbeläggning från Johan Ehrenbergs sida.

Artikeln innehåller framför allt två intressanta detaljer:

"Jag träffar idag unga tjejer som kämpar emot, fantastiska, fria och starka. Samtidigt blir jag förfärad när jag märker hur många av dem som käkar piller, mediciner, för att stå ut".

Så tjejer som delar Johan Ehrenbergs manshat äter medicin för att stå ut?  Bildar manshat och psykofarmaka en ond spiral? Kanske är det en framkomlig väg att göra sig av med medicinen genom att ta sig ur manshatet?

"Just nu lägger jag all kraft på att starta en ny dagstidning i Sverige. ETC. Den ska vara socialistisk, grön och självklart feministisk".

Med mina politiska åsikter i övrigt skulle jag säkert gilla många av ETCs artiklar. Men manshatet betackar jag mig för så det blir ingen prenumeration till mig. Att ETCs chefredaktör skrämmer bort prenumeranter som ogillar manshat låter inte som någon god affärsidé i mina öron.

Och att Johan Ehrenbergs manshatiska drapa publiceras i just Aftonbladet är tyvärr inte särskilt förvånande.

Bloggat: Certatio, Genusdebatten, Tysta tankar, Ledarbloggen

Dödsfall på jobbet - offrens könsfördelning mörkas

Aftonbladet skriver:

"SSAB i Luleå, mitten av oktober. Två rörmontörer dränks i stenkolstjära. En dryg vecka senare faller en man handlöst ner från en skylift i centrala Malmö och avlider. Nästan samtidigt dör en kranförare på Orust efter att ha fått en tio meter lång påle i huvudet. Tillsammans med 181 andra män och kvinnor utgör de svarta siffror i Arbetsmiljöverkets statistik.
Så många har dött på sina arbeten sedan 2010 visar Aftonbladets granskning".

Män och kvinnor, alltså. Hade könsfördelningen passat in i Aftonbladets ideologiska modell "män förtryckare - kvinnor offer", det vill säga, hade majoriteten som dött på jobbet varit kvinnor, så skulle detta faktum antagligen ha lyfts fram redan i rubriken. Men nu bryter statistiken istället mot Aftonbladets ideologiska modell. Då presenteras inte könsfördelningen.

En av kommentatorerna till artikeln uttrycker detta så här:

"Om man tittar på könsfördelningen de senaste tre åren ser det ut som följer:
48-1
38-6
32-4
En klar majoritet av dödsolyckorna drabbar alltså män.
Sett i ljuset av detta så undrar jag i mitt stilla sinne hur rubrikerna sett ut om det varit det omvända".

Jag sällar mig också till de stilla undrarnas skara.

Här är Pär Ströms (Genusnytts) graf över könsfördelningen för dödsfall på jobbet 1955-2010. Klicka för större bild.

Dessutom har Aftonbladet idag ännu en artikel efter samma ideologiska mönster:

"69-årige Bo-Inge Kronkvist spelade in 2,7 miljoner kronor till kunderna hos Florells Frukt och Tobak i Borås.
Knepet: Inga kvinnor gör butikens andelssystem.
– Det har alltid bara varit grabbar, säger han".

Nej, jag skojar förstås. En sådan artikel skulle Aftonbladet aldrig publicera för det skulle få kvinnor att framstå i en sämre dager än män. Twittrokraterna och kolumnisterna skulle ha skummat av vrede. Bo-Inge heter i verkligheten Ing-Britt och så här lyder originaltexten, som, helt ideologiskt korrekt, får män att framstå i en sämre dager än kvinnor:

"69-åriga Ing-Britt Kronkvist spelade in 2,7 miljoner kronor till kunderna hos Florells Frukt och Tobak i Borås.
Knepet: Inga män gör butikens andelssystem.
– Det har alltid bara varit tjejer, säger hon".

Bloggat: Mr Galahad

"Gör jämställdhetsarbetet könsneutralt"

Stina Bengtsson, ordförande för C-kvinnor i Stockholm, har i dagarna skrivit en mycket bra debattartikel i Aftonbladet. Den handlar om partnervåld och går ut på att både män och kvinnor kan vara våldsverkare och offer. Utdrag ur artikeln:

"Självklart ska inte våldet mot kvinnor förminskas. Det finns i allra högsta grad och det ska bekämpas med alla till buds stående medel. Men det ska även våldet mot män.

Därför tycker jag det är hög tid att se helheten - och därmed ta frågan på allvar. Våld är våld, och våld i en nära relation bör betraktas som särskilt allvarligt - oavsett könet på den som utsätts eller könet på förövaren.

Ett första steg vore att göra regeringens mål för jämställdhet könsneutrala. Det finns ingen ursäkt för att inte ha som mål att allt våld i nära relationer ska upphöra".

Kloka synpunkter. Men varför låta det stanna vid våld i nära relationer? Varför inte göra alla regeringens mål för jämställdhet könsneutrala?

Att göra lagstiftningen könsneutral vore min första konkreta handlingsplan. En könsneutral lag som reglerar könsstympning, till exempel. En (så långt som biologiskt möjligt) könsneutral föräldrabalk som slår fast att pappor och mammor är lika viktiga föräldrar.

Bloggat: Maukonen, Mr Galahad

Svenska män mer utsatta för partnervåld än kvinnor

Forskning.se skriver om två nya studier som ovanligt nog undersöker alla former av partnervåld i Sverige:

"Män rapporterar en större utsatthet för fysiskt våld i relationen än vad kvinnor gör. Däremot får våld i relationen svårare hälsokonsekvenser för kvinnor. Det visar två studier med sammanlagt 1 400 svenskar som genomförts vid Sahlgrenska akademin".

Partnervåldet kan resultera i depression, ångest, sömnproblem och självmordstankar. Våld i relationen hänger enligt studierna ihop med att ha dåliga sociala nätverk och att ha vuxit upp i en familj där det funnits våld, skriver Forskning.se.

Ping "Utredningen om män och jämställdhet" (U 2012:10).

Även kommenterat av SR  SvD, DN, Metro och Aftonbladet

Bloggat: Musik och signaler, Flyingmartin, Genusdebatten, One-way communication, Motpol

Läs även: Manliga offer för partnervåld

Fler sökordstermer: relationsvåld, våld i nära relation, mäns våld mot kvinnor, kvinnors våld mot män

Uppdatering: Forskarna bakom studien vägrar numera kommentera studien i media. Läs mer hos Toklandet och i SvD.

Helt fantastiska siffror?

Portalen Politism.se, som drivs av LO och Aftonbladet, kommenterar att det afrikanska landet Rwanda har 64% kvinnor bland parlamentsledamöterna. Politism.se skriver att det är "helt fantastiska siffror". 

Hade Rwanda haft 64% män i parlamentet så hade det antagligen kallats "gubbigt". Det nya jämställdhetsmålet verkar inte vara 50-50-fördelning mellan könen, utan så många kvinnor som möjligt.

Själv är jag något inkonsekvent när det gäller könsfördelning och kvotering. Jag tycker att politiken är det enda område där kvotering är acceptabelt och rentav önskvärt. Anledningen är att jag inte tycker att kompetens är politikernas största demokratiska dygd, utan representativitet borde utgöra denna dygd. Kvotering till andra yrken tycker jag däremot är helt förkastligt - där ska meritokratin råda, som jag ser det.

Apropå parlamentarism och politik så läser jag att den socialdemokratiska bloggaren Högberg har upptäckt att det har sina nackdelar att vara vit, medelålders man:

"Är jag en bitter medelålders man eller är det så att jag har rätt när jag känner mig bortspolad i den politiska debatten. Ung, kvinna, invandrare, pensionär. Alla ska före mig i kön till uppdragen. Är jag passerad eller är det så att jag tillhör gruppen som sitter på alla makt? Till frukostägget så får jag inget svar…"

Jag kan inte hålla med Högberg i sak, på grund av min inställning om representativitet som jag nyss beskrev. Men jag förstår ändå att det kan vara slitsamt att vara vit, medelålders man i Socialdemokraterna, ett parti vars vissa falanger närs av att förakta och hetsa mot vita, medelålders män.

KD-toppar säger nej till automatisk gemensam vårdnad

För bloggens trogna läsare är det ingen nyhet att den svenska lagstiftningen fortfarande diskriminerar män på grund av kön. Många exempel på diskrimineringen finns i Föräldrabalken.

En som har engagerat sig för att uppnå en förändring av Föräldrabalken är Hanns Boris. Han är aktiv i Kristdemokraterna och har för andra året i rad motionerat till partiets riksting om jämställt föräldraskap. Han menar att föräldrar automatiskt bör få gemensam vårdnad om barn från början, i faderns fall när faderskapet fastställs.

– Samhället måste visa i handling att båda föräldrarna är lika viktiga. Med dagens system utgår man inte från barnet eftersom pappan i praktiken hålls utanför om att bli vårdnadshavare. Är föräldrarna inte gifta är det kvinnan som godkänner om mannen också får bli vårdnadshavare, säger Hanns Boris till SvD.

SvD skriver:

"Partiets gruppledare i riksdagen, Emma Henriksson, menar att det finns en risk att mamman inte medverkar till att faderskapet fastställs om pappan samtidigt automatiskt blir vårdnadshavare".

– Normalt är det inga problem och vi vill egentligen att både faderskapet och den gemensamma vårdnaden ska fastställas redan under graviditeten och inte efter. Men det svåra är ju när de båda inte kan se bortom sin konflikt, säger Emma Henriksson till tidningen.

– Då säger man tyvärr att barnet är mammans ägodel och att pappan bara får vara med på hennes villkor, svarar Hanns Boris.

Nu vet jag inte hur omröstningen gick, men jag antar att rikstinget även detta år gick på partistyrelsens linje.

Oavsett vilket så håller jag med Hanns Boris. Automatisk gemensam vårdnad bör införas för alla ogifta föräldrar.

Om inte mamman då medverkar till att faderskapet fastställs så kan staten tvinga henne att medverka, för "barnets bästa". Alternativt får hon inget underhåll från pappan och kommer även så småningom att ställas till svars av sitt barn för att ha manövrerat bort pappan från barnets uppväxt.

Laglig diskriminering av kvinnor avskaffades slutligen 1983 i Sverige. Att män fortfarande diskrimineras av lagen är inget annat än grovt hyckleri. Att avskaffa all diskriminering i lagen på grund av kön borde stå högt upp på jämställdhetsagendan.

Regeringens mansutredare skuldbelägger män kollektivt

Svend Dahl är särskild utredare i regeringens utredning "Män och jämställdhet". Zandra Kanakaris är vice ordförande i Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund. Tillsammans skriver de om män, våldsbrott och sexualbrott på SVT Debatt och avslutar artikeln:

"Att motverka våld kan handla om att ta fram konkreta handlingsplaner för enskilda fall av våldsutsatthet och våldsutövande. Men det handlar lika mycket om att utmana destruktiva föreställningar om manlighet i en organisationskultur. 

Med överbefälhavare David Morrisons ord: 'Beteenden du låter passera är beteenden du accepterar. Det gäller oss alla, men särskilt oss i ledarposition'. 

Vi uppmanar alla män som tycker det är olustigt att tillhöra det kön som förknippas med våldsamhet att anta utmaningen!"

Vem är det som förknippar män med våldsamhet om inte Svend Dahl och Zandra Kanakaris själva. De reproducerar stereotypen om den våldsamme mannen och skuldbelägger därmed män kollektivt.

En liknande artikel som handlade om araber istället för män skulle aldrig ha publicerats av SVT Debatt eller något annat stort massmedium.

Att företrädare för kvinnojourer skuldbelägger män kollektivt är inget nytt. Att regeringens sammankallande utredare om män och jämställdhet gör detsamma visar vilka förväntningar vi bör ha på utredningens slutsatser när de väl presenteras. Utredningen borde läggas ner redan nu.

Bloggat: Bashflak

Kvinnors deltidsarbete drabbar män

Från portalen Forskning.no (min översättning):

"Män betalar priset för kvinnors deltidsarbete 

Bakom en deltidsarbetande kvinna står en försörjande man 

Män med försörjningsansvar jobbar gärna mycket. De jobbar övertid, de jobbar skift för att få extra tillägg, de tar extrajobb och på fritiden putsar de upp eller bygger på huset själva så att det blir billigare. När kvinnor väljer att jobba mindre för att vara mer hemma med barnen måste ofta männen jobba mer för att försörja familjen. 

- Många män sträcker sig långt för att deras maka eller sambo ska kunna vara hemma på deltid och för att skapa både den goda familjen och det goda hemmet, berättar [sociologen] May-Linda Magnussen".

Portalen skriver att merarbetet hos gifta eller sammanboende småbarnspappor även går ut över männens hälsa eftersom de i mindre utsträckning än kvinnor söker vård.

Jag skulle vilja tillägga att dessa mäns merarbete riskerar att gå ut över deras kontakt med barnen.

Forskning.no skriver dock att försörjningsansvaret inte bara är negativt för männen. Det ger dem även status, inflytande, högre lön och pensionspoäng.

Ohelig allians vill ha samtyckeslagstiftning

Efter en uppmärksammad friande dom i en våldtäktsrättegång nyligen har krav väckts om att införa så kallad "samtyckeslagstiftning", alltså lagstiftning som kräver att den åtalade ska kunna visa att den anklagande personen verkligen har gett sitt samtycke till sex.

Advokatsamfundet säger nej till förslaget, eftersom det innebär "omvänd bevisbörda", där den åtalade måste bevisa sin oskuld.

Men tre riksdagspartier kan tänka sig sådan lagstiftning, skriver Aftonbladet: Miljöpartiet (MP), Vänsterpartiet (V) och Sverigedemokraterna (SD).

Väldigt talande för partiers rättsuppfattning att en sådan ohelig allians har bildats, för att undergräva rättssäkerheten och vrida tillbaka klockan 2000 år när det gäller uppfattningen om hos vilken av de tvistande parterna som skuldbördan i en rättegång bör ligga.

Inget av dessa partier kommer att få min röst i nästa riksdagsval.

Tidigare blogginlägg om omvänd bevisbörda:
Feminist vill ha omvänd bevisbörda i rättegångar
Radikalfeministen och skulden

Manliga offer för partnervåld

Elin och Tiger - photoshoppade.

En färsk vetenskaplig sammanfattningsstudie om manliga offer för partnervåld har publicerats i journalen New Male Studies. En pdf-kopia finns upplagd på Papparättsgruppens hemsida.

Studien, "Male Victims of Domestic Violence", är utförd av Donald G. Dutton, psykologiprofessor vid University of British Columbia, och Katherine R. White, psykoterapeut.

Höjdpunkter från studien:

"Nu vet vi att kvinnor angriper icke-våldsamma manliga partners oftare än män angriper icke-våldsamma kvinnliga partners". 

"... 67% av [kvinnor boende på kvinnojourer] uppgav att de själva hade tillämpat en allvarlig våldshandling mot sin partner. Kvinnornas eget våld var en viktig bestämningsfaktor bakom deras barns beteendeproblem". 

"Mammans användning av aggression (dvs, fysisk barnmisshandel) bidrog till att barnet externaliserade (utagerade) problem, särskilt om barnet var en pojke".  

"Vidare, i ett samhällsurval av 1.615 tvåföräldrarshushåll var det 2,5 gånger troligare för barn att exponeras för partnervåld av modern än av fadern. Dessutom, i den enorma U.S. National Survey on Child Maltreatment (718.948 undersökningar av barnmisshandel), var förövarna oftast de biologiska mödrarna (58%: Gaudioisi, 2006)".  

"Pojkar löper den allra största risken för fysiskt våld från mammorna". 

"Tvåsidigt partnervåld är när båda parterna i förhållandet använder våld. Fem storskaliga undersökningar som dels frågade om utsatthet, dels om utövande, fann att den mest vanliga formen av partnervåld var tvåsidig, justerad för nivå av grovhet (se tabell 1). Av de kvarvarande ensidiga fallen begicks 70% av kvinnor och endast 30% av män (Stets & Straus, 1989; Whitaker, Haileyesus, Swahn, & Saltzman, 2007)".  

"[O]mkring 75% av de kvinnor som [i de fem studierna] uppgav utsatthet var även förövare [av partnervåld]".

Författarna skriver att manliga offer inte kartläggs av den officiella statistiken eftersom endast en bråkdel av dem söker hjälp från myndigheter eller vänner. Män utsätts ofta för hån och förlöjligande när  de uppger att de har blivit misshandlade av en kvinna de har en relation med. Manliga offer för partnervåld drabbas ofta av posttraumatisk stress.

Dessutom skriver författarna att många andra undersökningar av partnervåld har den metodmässiga bristen att de förutsätter att "mäns våld mot kvinnor" är den enda möjliga formen av partnervåld i en relation.

Ping "Utredningen om män och jämställdhet" (U 2012:10).

Tidigare blogginlägg om partnervåld:

Prata om partnervåld

Kvinnofridsrådgivning bytte namn

Kvinnors relationsvåld mot män

Relationsvåld: kvinnor kan - också

Skadan av en kastad tallrik

Moderaterna markerar mot ALLT partnervåld