När könsmaktsfeminismen tillämpas på naturvetenskapen är den kanske som allra bisarrast.
Att lyfta fram detta är bloggaren Tanja Bergkvists paradgren.
Hon har dock ännu inte hunnit kommentera dagens genusklimatartikel av Katrine Kielos i DN.
Vilken är den mest centrala frågan i klimatdebatten? I vilken grad mänsklig aktivitet påverkar klimatet? Hur vi bäst framställer förnybart bränsle? Hur vi värmer upp byggnader på ett mer miljövänligt sätt? Hur vi ska ställa om elproduktionen?
Nej, långt ifrån, menar Katrine Kielos, som skriver:
Vad ”en riktig man” är och inte är, kan faktiskt vara den mest centrala frågan i hela klimatdebatten.Artikeln heter "Klimatförändringen är en man" och Susanna Varis har analyserat den i detalj på ett kul sätt. Sanna Rayman på SvD Ledare svarar: "Samhällsdebatten är en kvinna". Bashflak problematiserar artikelns resonemang. Kimhza Bremer ser artikeln som manshatisk. Även Fnordspotting och Musik o Signaler kommenterar.
Tanja Bergkvist, som jag nämnde tidigare, har bland annat skrivit om Södertörns högskolas rektor Moira von Wright som har granskat naturvetenskapen i skolan med genusglasögon:
"Faktabaserad, objektiv kunskap utgör vad man i ett feministiskt perspektiv brukar kategorisera som 'manlig' kunskap. Kravet på objektivitet anses ofta utgöra själva grundkriteriet för vetenskaplighet.(...)Påbjudandet av snäv kunskap med en given mening är inte förenlig med skolans jämställdhetssträvanden".och
”En genusmedveten och genuskänslig fysik förutsätter en relationell infallsvinkel på fysiken samt att en hel del av det traditionella vetenskapliga kunskapsinnehållet i fysiken plockas bort.”Här nedanför är ett kul klipp med evolutionsbiologen Richard Dawkins som kommenterar den feministiska filosofen Luce Irigarays kritik mot fysiken.
Humor är bra....ROFL
SvaraRaderaVet inte om jag bara är den obotliga optimisten men tycker tonårs, radikal, extrem, tok...feministerna får mer och mer svar på tal i media.
Det kanske ligger något i det! Hoppas du har rätt.
RaderaKonstigt av von Wright att klassa "fakta baserad och objektiv kunskap" som manlig. Däremot behövs det diskuteras vad som anses vara objektivt inom vetenskapsproduktion. Det finns många exempel på där naturvetenskaplig forskning utgått från en manlig norm, vit norm eller heterosexuell norm. Detta har gjort att man missat stora delar av sanningen, det riktigt objektiva.
SvaraRaderaDenna text från högskoleverket behandlar detta mycket bra:
http://www.hsv.se/download/18.1c6d4396136bbbed2bd80001211/genusperspektiv-biologi.pdf
Genusvetenskapen har en viktig poäng i att naturvetenskapens kanske inte är så objektiv som den utger sig för att vara. Den är skapad av människor, traditionellt och fortfarande i majoritet av män, som är påverkade av idéer och normer som formar hur och vilka hypoteser de ställer, hur de väljer att genomföra forskningen, hur de tolkar resultaten, vilka resultat de väljer att se som resultat osv.
Intressant läsning! Kul med tvärvetenskap.
RaderaSjälvklart finns det brister inom biologi och annan naturvetenskap. En del av de bristerna har garanterat handlat om oförmåga att tänka "outside the box" när det gäller hanars och honors beteende. Naturvetenskapen syftar i hög grad till att ständigt förbättra verklighetsbeskrivningen genom att testa hypoteser och en allt större öppenhet för tolkning av beteende hos hanar och honor har säkert bidragit till det. Och det finns garanterat även fler sådana öppningar i framtidens forskning.
Men jag tycker ändå att HSV-skriften andas liiiite för stora förhoppningar om att revolutionera biologin med hjälp av just genustänk. Skriften gör nog större intryck på de flesta genusvetare än på de flesta biologer, misstänker jag, även om båda kategorierna kan ha nytta av att läsa den.