En norsk undersökning har visat att en identisk skoluppgift i gymnasiet som 400 olika personer fick rätta resulterade i ett högre betyg om ett flicknamn sattes på uppgiften än om ett pojknamn sattes på uppgiften.
Ett högstatusnamn gav även något högre betyg än ett lågstatusnamn, men skillnaden var mindre än könsskillnaden. Sämst betyg av alla för den identiska uppgiften fick lågstatuspojknamnet "Ronny Olsen". Däremot fick "Ahrmed Abd al-Mubdi" ett någorlunda bra betyg.
Tidningen Aftenbladet har intervjuat personerna som har genomfört studien:
"De tror att medierna har stor påverkanskraft när det gäller att befästa stereotyper; ingrodda hållningar. De hänvisar till forskning som säger att män ofta får ett negativt fokus i medierna, medan det motsatta gäller för kvinnor".Via Genusdebatten. Tipstack Kristian.
Värdefull information! Det förvånar inte, även om det såklart borde vara häpnadsväckande.
SvaraRaderaVisst är det. Kanske har de även en poäng med sin förklaring. Kanske är det den tilltagande misandrin i medierna som pojkarna får lida för.
SvaraRaderaJag tänker på en sak vi borde kolla upp och få ut - detta med att aborterade foster i Sverige oftare är pojkar (när föräldrar känner till fostrets kön). Jag har sett siffror och de är ganska talande - MEN enbart om man bara ser till de svenskar som inte är invandrade. Därför syns ingen statistik.
SvaraRaderaBilden är att de västerländska (inte minst svenska), välhavande familjerna väljer bort pojkfoster, medan familjer från de flesta andra delar av världen (som lever i Sverige), väljer bort flickfoster.
Jag har inte sett några sådana siffror men om det du skriver stämmer så är det hemskt.
RaderaFör par år sedan genomförde en europeisk forskningsorganistation ett försök med anonymiserade ansökningar för att komma till rätta med eventuell snedfördelning beroende på granskarnas eventuella fördomar.
SvaraRaderaFöljden blev att utfallet för de manliga sökandena blev bättre när granskarna var ovetande om deras kön. I Sverige fann Vetenskapsrådet att kvinnliga sökande generellt har lättare att få sina ansökningar beviljade vid samma betyg och vetenskapliga meritering.
http://www.vr.se/franvetenskapsradet/analysochutvardering/uppfoljningavvetenskapsradetsverksamhet/kvinnorsochmansframgangmedprojektansokningarinommedicin.4.10ae774712595bc27e9800074.html
http://www.lakartidningen.se/includes/07printArticle.php?articleId=13349
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2247380/
Erik S
Intressanta länkar! Artikeln i Läkartidningen visar att kvinnor missgynnas medan artikeln på VR:s hemsida visar att män missgynnas. Bra att sådana här frågor lyfts så att det blir lika villkor oavsett kön.
RaderaSista länken visade att ingen diskriminerades men att kvinnor blir professorer i lägre grad, förslagsvis på grund av könsroller. Sådant har jag mindre problem med då männen även är överrepresenterade längst ned i samhällspyramiden (hemlösa, alkoholister, narkomaner).
Läkartidningen är ett kort referat av Vetenskapsrådets utredning och slutsatsen angående ev diskriminering bör därför vara densamma (se nedan). Angående den senare har du rätt angående huvudpoängen.
Radera"Vårt material visar samtidigt att kvinnliga sökande generellt har lättare att få sina ansökningar beviljade vid samma betyg och vetenskapliga meritering. Det beror med stor sannolikhet på att bedömargrupperna och ämnesrådet för medicin är medvetna om problematiken och angelägna om dess lösning."
Erik S
Tack för förtydligandet! Jag läste uppenbarligen slarvigt. Intressant att samma mönster som drabbar gymnasiepojkar i Norge även drabbar manliga forskare i Sverige.
RaderaHallå, Patriarkatet, var är du?
Otroligt intressant! Tack för att du hittade detta som kommer att vara väldigt användbart i debatten.
SvaraRaderaKul att du skriver det! Jag blev som sagt själv tipsad så det var ingen svår konst att hitta.
Radera(Ursprungligt tipstack till Norboer på genusnytt.)
SvaraRaderaJag vet inte om den här studien av IFAU har refererats, men den är mycket relevant i sammanhanget.
SvaraRaderaDen visar att flickor generellt får högre slutbetyg än pojkar med samma resultat på nationella prov. Även utlandsfödda får högre betyg än svenskfödda när de har samma resultat på nationella prov.
Resultatet är alltså i helt i linje med den norska studien, men precis tvärt emot den bild som målas upp av media.
http://www.ifau.se/Upload/pdf/se/2007/r07-22.pdf