Kvinnor ungefär lika livsnöjda som män i EU

Grattis i efterskott på Världslyckodagen. Igår var det nämligen inte bara partiell solförmörkelse i Sverige, utan även en dag för att fira lyckan.

EU-kommissionen uppmärksammade dagen genom att släppa lite preliminär statistik. EU-medborgare har svarat på frågan "Rent allmänt, hur nöjd är du med ditt liv dessa dagar?". Resultatet visade att Sverige, Danmark och Finland låg i topp.

Det fanns även en genusdimension. Kvinnor och män uppvisade en "nästan identisk nivå" av livsnöjdhet, skriver EU-kommissionen (se bild ovan).

Å andra sidan skrev den senaste versionen av World Happiness Report från 2013 följande:

"I de flesta avancerade länderna uppger kvinnor högre tillfredsställelse och lycka än män"

Och organisationen OECD skriver på sin portal BetterLifeIndex:

"Skillnaden i livsnöjdhetsnivåer är liten mellan kvinnor och män i OECD-länder. I Sverige rapporterade kvinnor emellertid att de var något gladare än män, och betygsatte sina liv med 7,7 (av 10) poäng, jämfört med 7,1 för män".

Ju bättre kvinnor får det, desto argare blir feministerna.

Skolan behöver mer mansnorm

Dagens bästa debattartikel handlar om pojkar i skolan och är publicerad på SVT Opinion. Utdrag:

"Att påstå att pojkar är diskriminerade i skolan är tydligen en väldigt provocerande ståndpunkt. Ändå vet vi att det är så. Statistik talar sitt tydliga språk. Pojkarna är de stora förlorarna i dagens skola". 

"Men det är inte mansnormen som är problemet i svensk skola. Det är snarare frånvaron av mansnorm samt avsaknad av pojkars perspektiv som utgör det största hindret för att vi ska komma åt problemet med skillnader i skolresultat. 

Vi har skapat ett skolsystem som gynnar flickor. Det är detta och inget annat som orsakar att pojkars resultat i skolan sjunker och att betygsglappet ökar".

Läs hela!

Bloggat: Genusdebatten, Fröken Missnöjd

Tidigare blogginlägg om skolan:
Pojkarnas misslyckande i skolan undersökt på nytt sätt
Manshatarkonferens och mer genus i skolan
Jämställdhetsministerns mönsterskola
Skolgång åt fattiga flickor - genusprat åt pojkarna
Antipojkskola
Om flickor halkade efter i skolan...
Pojkar utmålas som jobbiga
Påståendet om pojkars antipluggkultur sågas
Doris Lessing om mansföraktet

GenusVetenskapens värld

I SVT ikväll sänds programmet Vetenskapens värld. Avsnittet ska handla om manligt och kvinnligt beteende.

SVT som brukar tala sig varmt för mångfald gillar tydligen inte mångfald bland synsätt på sådana här explosiva ämnen. Att påstå annat än att könsbundet beteende är 100% social konstruktion är nämligen att svära i den moderna statsreligionens stränga kyrka.

Följaktligen har samtliga tre inbjudna experter genusvetenskaplig bakgrund.

En av experterna har dessutom erfarenhet av forskning inom zoologi och evolutionsbiologi. Att döma av hennes publikationstitlar verkar könsbundet beteende bland djuren även vara ett rött skynke för henne. Här är en länk till några australiensiska forskare som går i polemik med henne och bland annat anklagar henne för felcitering.

För den som vill få en alternativ syn på könsbundet beteende som åtminstone en gnutta bestående av biologiska inslag, så rekommenderas istället den norska TV-serien Hjernevask, där forskare med olika synsätt på könsroller kommer till tals.

Själv tänker jag inte se SVT-programmet, och jag förväntar mig att merparten av dem som ser det kommer att skaka på huvudet och undra vad som har hänt med Public Service.

Bloggat: Toklandet, Daniel Hammarberg

(Tack till twittraren Yeyo, @facerealitynow, för länken till de australiensiska forskarnas artikel)

(I ett tidigare avsnitt av Vetenskapens värld hävdades att män är längre än kvinnor för att flickor förtrycks och får mindre mat. Det synsättet fick dock en del mothugg.)

Män och kvinnor väljer olika arbetsgivare

SvD:

"Till exempel jobbar kvinnliga ekonomstudenter helst av allt för modeföretaget Hennes & Mauritz – plats 15 på männens lista – och placerar sminkjätten L'Oreal på topp 5. Männen på ekonomprogrammen å andra sidan rankar, till skillnad från kvinnorna, karriärer på investmentbankerna Goldman Sachs och JP Morgan högt. 

– Det är inte speciellt överraskande att investmentbankerna är så populära bland män om man tittar på vad manliga ekonomstudenter förväntar sig i karriären: hög inkomst och avancemangsmöjligheter är mycket viktigare för dem än för de kvinnliga studenterna, säger Susanne Grossauer, undersökningschef för barometern på Universum. 

Kvinnor värderar, enligt undersökningen, i sin tur trygghet och säkerhet på arbetet och balans mellan jobb och privatliv högre än män".

Arbetet med att motverka könsmönster verkar inte gå något vidare, åtminstone inte om man ser till gruppers fria val.

Kvinnodagen

Idag vill jag uppmärksamma alla kvinnor som står upp mot manshat och annan feminism, och som står upp för allas lika rättigheter och skyldigheter.

Anna L Olsson, Pippi Glassbil, Ninni på Genusdebatten, Susanna Varis, Rocki, Annelie Sjöberg, Ann-Mari Maukonen och alla ni andra.

Tack för era klokheter. Ha en underbar dag.

Kvinnor drabbas värst i högskolan, menar ministern

Högskoleministern har tillsatt en expertgrupp för att "lyfta jämställdheten i högskolan", skriver tidningen Publikt. Flera andra tidningar har skrivit om det under veckan som har gått.

"Utvecklingen går alldeles för långsamt i dag, vi måste se till att vi tar vara på alla våra talanger", har hon sagt till en kvällstidning.

Kan man tänka sig att expertgruppen lyfter det faktum att bara en av tre som tar högskoleexamen är män medan två av tre är kvinnor? Och ser till att gymnasiet ger likvärdig utbildning och betyg oavsett kön.

Med tanke på att 36% av befolkningen mellan 25-64 år i Sverige har högskoleutbildning så är detta en fråga som berör miljontals människor i det här landet.

Nej, det kan man inte tänka sig. Högskoleministern är uppenbarligen inte intresserad av den typen av frågor. Utan av andra frågor.

Som att bara en av fyra professorer är kvinnor. Antalet personer som är anställda som professorer i Sverige är cirka 5000.

Vilken fråga är viktigast? Skev könsfördelning inom ett område som direkt berör miljontals människor, eller skev könsfördelning inom ett område som direkt berör fem tusen personer?

Givetvis det senare. Därför att det bara ses som ett jämställdhetsproblem när kvinnor har sämre utfall och inte när män har det.

Så jobbar en feministisk regering.

***
Bloggat om detta: Fröken Missnöjd

Lästips: Genusdebatten om varför fler män blir professorer
Bashflak om normalfördelningskurvan

Darwinistisk genusvetenskap

Paula Wright, doktorand i något som hon själv kallar för "darwinistisk genusvetenskap", har nyss skrivit ett intressant blogginlägg om det hon håller på med.

Utdrag:

"Jag brinner för människor och mänskligheten. Vad vi är och vad vi inte är. Två saker som vi är, som vi inte kan upphöra att vara och samtidigt förbli mänskliga, är en sexuellt reproducerande, parbunden art. Dessa grundläggande fakta om vår biologi och psykologi kan inte raderas. 

I min forskning ifrågasätter jag ortodoxa feministiska begrepp som patriarkatet, objektifiering, könsmaktsskillnader, parningssystem och psykosexuella skillnader genom att använda humor och evolutionära förklaringsmodeller, som sexuell selektion, föräldrainvesteringsteori, ömsesidigt partnerval, kvinnligt val, signaleringsteori och, kanske viktigast, inomkönslig konkurrens. 

Historien visar oss att när vår art någonsin har försökt ta kontroll över biologin och böja den ur form till ideologiska mål, så följer alltid mänsklig tragedi. Det är en läxa som vi fortfarande inte verkar ha lärt oss".

Så sant. Trofim Lysenko och hans teorier om att odla sovjetiska ärtor på vintern är väl ett av de mest välkända skräckexemplen. Vidare:

"Om en sak är jag övertygad; det ena könet kan inte förstås utom i ljuset av det andra. Män och kvinnor har utvecklats tillsammans, genom att forma den andra både fysiskt och psykiskt via sexuell selektion. Män åtrår makt och resurser eftersom kvinnor åtrår män som har dem. Och den kvinnliga makten, ja, den ser inte ut som den manliga makten, och blir därför ofta osynlig. Det betyder inte att den inte existerar eller att kvinnor inte använder den mot varandra. 

Ur evolutionsteoretisk synvinkel kan feminism kategoriseras som studien av konflikten mellan könen - mellankönskonflikten - med ett särskilt intresse för närliggande mekanismer för hur män förtrycker kvinnor och hur detta förtryck kan motverkas. Men det är bara halva berättelsen! 

Evolutionister menar att för att verkligen förstå mellankönskonflikter måste man även analysera inomkönskonflikter och bredda frågan till att innehålla en analys av de ultimata mekanismerna för inte bara hur, utan varför, män strävar mot makt och resursstyrning (se ovan). Fokuseringen på både mellankönskonkurrens (striden mellan könen) och inomkönskonkurrens (striden inom könen) är central för darwinistiska genusstudier. Inomkönskonkurrens har två trådar, man-mot-man-konkurrens och kvinna-mot-kvinna-konkurrens. Mycket är känt om manlig inomkönskonkurrens (men ignoreras helt av ortodox feminism), men utanför evolutionsteorin är lite känt om konflikten mellan kvinnor; kvinnors inomkönskonkurrens. Den rosa elefanten i det feministiska rummet".

Spännande! Några praktiska tillämpningar:

"Genom att använda kvinnors inomkönskonkurrens som en lins för att på ett nytt sätt se på heta feministiska frågor som skönhetsindustrin, ökningen av plastikkirurgi, kontroversen om smala modeller, och anorexi, ger fascinerande nya insikter, eftersom dessa kontroverser verkar vara uttryck för kvinnlig konkurrens och inte manligt förtryck".

Lyckad tvärvetenskap, verkar det som. Darwinistisk genusvetenskap känns som ett ämne som jag gärna vill lära mig mer om.