Normkritiken och hedersvåldet

Normkritik går bland annat ut på att se kvinnor som strukturellt underordnade män och att se mörkhyade människor som strukturellt underordnade ljushyade människor.

Detta synsätt gör tyvärr att anhängarna får blinda fläckar för vissa företeelser i samhället. Ett tydligt exempel är fenomenet hedersvåld, som företrädesvis drabbar barn till kristna och muslimer med ursprung i Mellanöstern. På SvD Brännpunkt pågår nu en debatt om hedersvåld och den som enligt mig har öppnast ögon i den debatten är integrationsminister Erik Ullenhag.

Han erkänner att både pojkar och flickor drabbas och kritiserar "den fälla som stora delar av det svenska samhället tidigare satt fast i", underförstått det "intersektionalistiska" eller "normkritiska" synsättet om förtryckande strukturer:

"Resonemanget bygger på att vi ska gå försiktigt fram när vi diskuterar hedersvåld för att inte stigmatisera människor. För mig är kritiken obegriplig. Det är klart att vi kan stå upp mot främlingsfientlighet och rasism samtidigt som vi bekämpar hederskulturer. Det ena utesluter inte det andra. Tvärtom. Följden av ett sådant resonemang är nämligen farlig, den är att vi inte vågar ta tag i hedersförtrycket. Och effekten är då att vi sviker flickor bara för att de har en viss etnisk tillhörighet. 

Självklart ska grupper inte kollektivt skuldbeläggas för enskilda övergrepp, men vi ska aldrig tillåta att någon gömmer sig bakom en religion eller en viss etnisk tillhörighet för att försvara övergrepp. Kulturrelativism hör inte hemma i vårt land. I Sverige har varje enskild individ rättigheter som ska främjas och skyddas. Bemötandet från skolan, polisen eller de sociala myndigheterna ska vara detsamma oavsett om det är Emma eller Fadime som söker hjälp".

Han får idag svar av professor Stefan Jonsson som menar att hedersvåldet är patriarkatets fel och antyder att regeringens arbete mot hedersvåld är kränkande mot invandrare.