En icke-feministisk jämställdhetsblogg

Om ekvalism

onsdag 4 december 2013

Dagens genusnotiser

1. Biståndsorganet Sida skriver i ett nytt pressmeddelande:
"Fler kvinnor och barn får tillgång till rent vatten och sanitet i stor Sida-satsning"
Detta ska ske i samarbete med UNICEF. Jag blev nyfiken på om Sida hade förläst sig på SCUM-manifestet och medvetet tänkte stänga ute fattiga män i u-länder från tillgång till rent vatten och sanitet. På UNICEFs hemsida fanns det dock inget som tydde på detta.

Min välvilliga tolkning är istället att Sida har anpassat sin retorik efter det styrande rödgrönblåa blocket i Riksdagen, genomför vettiga projekt, och skriver att det är en särskild satsning på kvinnor, för att få in tillräckligt med statliga pengar. Någon med insyn i biståndsbranschen kanske kan berätta hur det egentligen ligger till.

*******************

2. Kvällsposten och Sveriges Radio skriver om prostituerade män i Växjö. Männen säljer även sperma till kvinnor som vill bli gravida. SR intervjuar Kristina Ljungros, förbundsordförande på RFSU, som tycker att sådana transaktioner måste ske genom Landstinget, och tillägger:

- Vi kan inte ha ett samhälle där människor profiterar på andras barnlöshet.

Undrar just om RFSU:s förbundsordförande även tycker att kvinnliga prostituerade är profitörer.

******************

3. Svenska skolresultat faller dramatiskt i internationella mätningar. Johanna Lindbäck, lärare, författare och bloggare, skriver på SvD Kultur att det framför allt är pappornas ansvar att skolbarnen är så dåliga på läsfärdighet.

Bra kommentarer om skolfrågan hittar ni hos Toklandet.

********************

4. SVT Vetenskap har uppmärksammat en färsk forskningsrapport om biologiska skillnader mellan mäns och kvinnors hjärnor. Män och kvinnor tycks i viss mån vara bra på olika saker vilket kan bero på att hjärnorna delvis fungerar på olika sätt.

Dessa resultat krockar med föreställningen om att "könet är en social konstruktion". Jag antar att  rapporten därför kommer att förpassas till minneshålet i det här landet.

Läs mer hos Bashflak och Truthordare.

********************

5. Två representanter för kvinno- och tjejjoursorganisationen SKR skriver på Aftonbladet Debatt om "våld i nära relation" och hur det bör bekämpas.

Jag är positivt överraskad över att de använder just det uttrycket och jag håller med om deras målsättning - att våld i nära relation borde förebyggas och förhindras.

Som väntat skriver de dock bara om män som förtryckare och kvinnor som förtryckta i det sammanhanget. Och som väntat skyller de på manlighetsnormen.

Debattörerna nämner inte heller att våld i nära relation utövas av både män och kvinnor i en likartad utsträckning. Detta visar exempelvis den mest ambitiösa litteratursammanställningen någonsin i ämnet som Springer-journalen Partner Abuse publicerade tidigare i år. Med forskarnas egna ord:
"rates for physical and psychological abuse are comparable across gender in most countries when all types of samples are considered"
Tyvärr finns det få särskilda mansjourer i Sverige som erbjuder skydd åt män som drabbas av våld i nära relation. De är alltför tysta (eller tystade) i den offentliga debatten jämfört med kvinnojourerna. Det finns även ett ökande antal mansjourer i Norge.

Fler nyheter om detta hos PappaRättsGruppen.

********************

6. Riksdagen har beslutat att föräldrar med gemensam vårdnad och växelvis umgänge med barnen ska dela barnbidraget. Hanns Boris (aktiv i KD) skriver på SVT Debatt om detta och menar att nästa steg för jämställdhet borde vara att även alla ogifta föräldrar ska få gemensam vårdnad om barnen från barnets födsel. Idag får modern enskild vårdnad vid barnets födsel om föräldrarna inte är gifta.

10 kommentarer:

  1. Nr 2. Om en man säljer sin sperma till kvinnor och par är han alltså profitör på andras barnlöshet, men om en kvinna hyr ut sin livmoder till män och par är hon ett offer. Förtryckt av patriarkatet som exploaterar hennes kropp. Dubbelmoral i sin oprydnad.

    SvaraRadera
  2. Vi är omnämnda!
    http://www.spetsig.se/?p=8104

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, där ser man. Det är fortfarande pappornas fel. Vi vet ju hur reaktionen blir när någon säger att något är kvinnornas fel eller invandrarnas fel. Men män och pappor får man klaga på.

      Hon hänvisar till forskning och som vi vet är vissa grenar av samhällsvetenskaplig forskning anfrätt av ideologisk enögdhet. Läser pappor mer för sina barn i Polen, Estland och Finland än i Sverige? Det har jag svårt att tro.

      Radera
    2. Läste du ens vad jag skrev om "pojkdiskursen"? Läste du ens att jag skrev att man måste "släppa in pojkars intressen i klassrummet samt att vi måste ... sluta prata om pojkar och läsning på ett sätt som antyder att de bär ansvar för sina egna skolresultat (t.ex. med begrepp som 'antipluggkultur' och 'pojkkris')"?

      Var exakt har jag skrivit att det är pappornas fel? Just precis. Ingenstans. Eftersom jag inte tycker det. Så det vore ju konstigt om jag gav uttryck för en åsikt jag inte har.

      Vad gäller forskningen kommer en stor del av den från Nordamerika och ingen av den rör sig inom fältet "genusforskning". Läsforskning är svår att bedriva naturvetenskapligt.

      Jag brukar rekommendera "Misreading Masculinity" av Thomas Newkirk. Jag gillar den och är helt säker på att du också kommer att göra det. Läs den så kanske du slutar ha taggarna utåt sen.

      Radera
    3. Hej! Bra skrivet om "pojkdiskursen".

      Det jag vänder mig emot är att du även skriver: "Vad jag vill säga är alltså följande: Koppla på er snällaste och sammetslenaste inre röst och läs Johanna Lindbäcks debattinlägg igen. Jag är nämligen ganska säker på att hon inte alls menar det ni tror att hon menar.

      All läsforskning visar att barn gör som deras könsföräldrar gör, det vill säga: läsande mödrar ger läsande döttrar och läsande fäder ger läsande söner. Läsforskningen visar även att högläsning, gemensam läsning och diskussion kring läsning och böcker gynnar läsfärdigheten".

      Jag kan tyvärr inte tolka det på mer välvilligt sätt än att du håller med Johanna Lindbäck om att den huvudsakliga vägen till att förbättra pojkarnas läsfärdigheter inte går genom skolan utan genom papporna. Det implicerar att det är pappornas ansvar.

      Tack för rekommendationen av "Misreading Masculinity". Jag hittade en artikel av honom med samma titel, men med tillägget "Speculations on the Great Gender Gap in Writing"
      http://www.csun.edu/~bashforth/305_PDF/305_ME2/305_Language&Gender/MisredaingMasculinity_GenderGapInWriting_LA2000.pdf

      Spekulationer, alltså. Det är där vi hamnar. Som du skriver, det är kanske inte läsforskningens fel. Men det kokar ändå endast ner till spekulationer och tyckande.

      Och jag tycker för min del att flickors och pojkars läsförståelse huvudsakligen måste vara skolans ansvar. Bland annat därför att många av de svagaste eleverna tyvärr inte kan räkna med så värst mycket stöd hemifrån, av sociala orsaker.

      Och i skolan borde vi absolut, precis som du skriver, "släppa in pojkars intressen i klassrummet samt att vi måste ... sluta prata om pojkar och läsning på ett sätt som antyder att de bär ansvar för sina egna skolresultat (t.ex. med begrepp som 'antipluggkultur' och 'pojkkris')".

      Radera
    4. Det implicerar ingenting. Sluta vara poststrukturalistisk. Läs vad jag skriver i stället. Tycker du verkligen att åsikten "Det är pappornas fel!" (som är en åsikt som jag verkligen inte har, den är helt och hållet frånvarande i varenda cell i min varelse) är något som ens kan befinna sig i samma rum som de åsikter som jag faktiskt har och tydligt ger uttryck för, d.v.s. att vi måste ge utrymme för pojkars intressen och sluta prata om pojkkris och antipluggkultur?

      Naturligtvis har skolan ett extremt stort ansvar (som den inte tar). I väntan på att skolan tar sitt ansvar måste föräldrarna i möjligaste mån täcka upp - för barnens skull om inte annat (så tolkar jag Lindbäck) - och där visar forskningen, oavsett vad du tycker om saken, att barn gör som deras könsförälder gör samt att barnen, när de når vuxen ålder, upprepar sin könsförälders läsmönster. Det är känt sedan decennier tillbaka, resultaten har reproducerats i otaliga studier och är inte kontroversiella överhuvudtaget - och det är inget som är något att uppröras över.

      Att Lindbäck nämner papporna är en kombination av det vi vet om läsmönster och det faktum att pojkar som grupp presterar betydligt sämre på PISA än vad flickorna gör som grupp (därmed inte sagt att det inte finns högpresterande pojkar eller lågpresterande flickor - för de finns och i nuvarande diskurs så hamnar de också i kläm). För den sakens skull säger hon inte att skolkrisen är pappornas fel för jag är villig att ge min högra arm på att det är en åsikt som inte hon heller har. Den vore nämligen förbannat kontraproduktiv. Se det från andra hållet i stället: Skolan sviker pojkarna och de behöver sina fäders stöd (och nej, det ska inte tolkas på negativast möjliga vis).

      Med det sagt så finns det familjer som inte KAN stötta sina barn i skolarbetet och det är bl.a. för dessa barns skull vi måste sluta prata om "pojkkris", "antipluggkultur" o.s.v. Alla vinner på att vi slutar använda sådant språk och slutar behandla pojkar som "den andre" - absolut alla, även högpresterande pojkar och lågpresterande flickor.

      Från artikeln vill jag lyfta detta citat: "The most serious mistake, it seems to me, is viewing these preferences as pathologies, as anti-social ways of being that must be modified, or, if that is not possible, banned. I view this attitude as a form of cultural suppression that is sure to alienate male
      students from literacy and the school culture in general. Boys become the “natives” to be converted to more socially responsible preferences."

      Läs boken. Du kommer att älska den. Jag lovar.

      Radera
  3. Du försvarade i ditt blogginlägg Johanna Lindbäcks artikel och tyckte att jag ska läsa den igen, mer välvilligt.

    Den heter "Ställ krav på de svenska papporna" och skrevs som respons på de dåliga Pisa-resultaten. Hon skriver:

    "I skolan är det svensklärarna, ofta kvinnor, som tjatar om vikten av att läsa. Hemma är det mammorna. Vad gör papporna? Inte läser de".

    "Du som är man och vill att dina barn ska lyckas – lägg lite fritid på att inte bara skjutsa dem till träningar, utan plocka upp en bok också".

    Det är inte du som pekas ut kollektivt som slapp och oansvarig i den här artikeln. Jag tillhör dem som pekas ut - och det är kanske därför jag reagerar starkare på artikeln än vad du gör. Det är bra att du inte tycker att dåliga resultat är pappornas fel. Ditt sätt att skriva är även betydligt mycket mer sympatiskt än Johanna Lindbäcks.

    Så vad kan jag göra åt saken? Jag är varken bibliotekarie eller lärare. Jag är däremot pappa och har goda läsvanor och läser mycket för mina barn. Jag är inte främst oroad för deras skull, utan mer för samhällets. Därför tänker jag fortsätta att kräva att skolan ska ta sitt samhällsansvar för att förbättra läsfärdigheten hos alla barn och särskilt hos dem med störst behov.

    Jag har nu tack vare vår diskussion skaffat mig en liten inblick i läsforskningen. Lyckligtvis rekommenderar den även metoder för hur _skolan_ ska kunna anpassa svenskundervisningen till pojkars och flickors delvis olika lärande inom läsförståelse. Här är några sammanfattade exempel:
    http://www.k12reader.com/boys-and-reading/

    Så ut med flummet ur skolan som syftar till att fostra eleverna enligt politikernas ideologiska önskemål. Ut med allt det nypåfunna ökade pappersarbetet för lärarna (visst pappersarbete kanske inte går att komma ifrån). Och in med evidensbaserade metoder för att förbättra kunskaper inom bland annat läsförståelse.

    SvaraRadera
  4. Du läser. Det är bra. Fortsätt med det. Och det är ett fullt rimligt krav att skolan ska ta sitt ansvar - vill bara förtydliga det. Sidan du länkar till är bra - i min masteruppsats om samtalet om pojkars läsning kom jag fram till en del av dem och jag lyfter dem närhelst jag kan, både privat och i yrkeslivet.

    Det finns några punkter som är viktigare än andra för att skolan ska ta sig ur sin kris, bl.a. som du säger: Evidensbaserade metoder och evidensbaserad pedagogik samt minskat administrativt arbete för lärarna. Därtill:
    * Mindre klasser/färre elever per lärare
    * Fler män i förskola och skola
    * Vidgat textbegrepp
    * Vidgade definitioner för vad som är "läsning" och vilka intressen som är s.a.s. acceptabla (alla barn ska få plats, även pojkarna).
    * Mer diskussion, mer aktiv undervisning, mer lärarstöd.
    * Mindre egenarbete, mindre "tyst, egen läsning", mindre "ta ansvar för sin egen informationsinhämtning" (vilket på min tid innebar att man lämnades helt åt sitt egna öde utan stöd eller uppföljning).
    * Mer idrott - särskilt för killarna. (En kompromiss är att göra den fysiska aktiviteten valbar. Själv hatade jag idrott.)
    * Mer flexibilitet i fråga om elevers olika behov. Det ska inte krävas flera års utredningar och motsträvighet och diagnoser för att elever med (t.ex.) lässvårigheter ska få det stöd och den hjälp de behöver.

    Om man får tro SCB har Lindbäck rätt: på aggregerad nivå kan man se att män läser mindre än kvinnor, MEN ...

    ... det finns en del problem med hur SCB tar fram sin statistik, jag skriver om detta här: http://www.spetsig.se/?p=3616 (fr.o.m. femte stycket). De skiljer helt enkelt på skönlitteratur och annan litteratur och den "andra litteraturen", vars betydelse förminskas i takt med resultatens redovisning, räknas endast om den saknar relevans för yrkeslivet (vem kom ens på idén att räkna statistik på det sättet??).

    Och så skapar man påståendet att män inte läser. Anekdotisk bevisföring följer, men för egen del läser jag extremt lite om man får tro statistiken - facklitteratur, som jag läser mest, räknas ju inte, och det som jag läser för att bli bättre på det jag gör (d.v.s. är relevant för yrkeslivet) räknas inte heller, ungefär. I själva verket läser jag sannolikt mer än de flesta. Det är sannolikt inte lättare att vara av manligt kön.

    Fler inlägg om män och läsning: http://www.spetsig.se/?p=3859 och http://www.spetsig.se/?p=3903

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra tips! Hoppas du får gehör för dem hos fler än mig.

      Radera

Kommentarer inaktiverade

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.