Skolverket: Genus i alla skolämnen

Skolverket har nyligen släppt en rapport med nytt undervisningsmaterial för högstadielärare. Rapporten heter "Sex- och samlevnadsundervisning i grundskolans senare år" och hittas enklast via Google.

Som bloggen tidigare har nämnt så står det i senaste versionen av "Läroplan för grundskolan" som började gälla 2011 att "Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmöns­ter" och att undervisningen ska beröra jämställdhet. I alla ämnen.

Skolverkets nysläppta rapport har tagit fasta på det och grundar sig i begreppen "normkritik" och "intersektionalitet", synsätt som hävdar att den vite, heterosexuelle, icke funktionshindrade mannen med välbärgad bakgrund står på toppen av samhällshierarkin.

Ur rapporten: 

"Maskulina egenskaper premieras i många situationer vilket gör att män och maskulinitet generellt ges högre status och oftare maktpositioner i samhället".

Jovisst. Säg det till de hemlösa, alkoholisterna, narkomanerna och till de anhöriga till mordoffer, misshandelsoffer och självmordsoffer. I dessa utsatta grupper på samhällets botten dominerar männen också - och inte bara i samhällstoppen.

Vidare:

"Etnicitet, funktionalitet, könstillhörighet, sexualitet, socioekonomisk bakgrund, ålder och religion eller annan trosuppfattning är exempel på olika faktorer som samverkar i olika sammanhang och kan påverka en persons möjligheter, status och makt".

Den som studerar tillräckligt med normkritik och intersektionalitet riskerar att reagera så här:

Det normkritiska, intersektionella synsättet ska alltså genomsyra alla skolämnen, även skolämnen där några av bloggens läsare kanske inte trodde att det var möjligt. Men möjligheterna är många. Några citerade exempel ur rapporten följer.

Hem- och konsumentkunskap:

"Undervisningen i hem- och konsumentkunskap ska ta upp reklam och dess påverkan
på individers och gruppers konsumtionsvanor samt belysa hemarbetet ur ett
jämställdhetsperspektiv.

• Arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv".

Bild:

"Bildundervisningen bidrar med ytterligare perspektiv på massmediala budskap,
och bildanalysen ska beröra gestaltandet av identitet, sexualitet och makt. Dessa
perspektiv bör även tas upp när det gäller egen bildframställning.

• Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och
hur dessa perspektiv kan utformas och framställas".

Idrott och hälsa:

"Idrott och hälsa är ett ämne där kön och könsmönster ständigt är aktuella. Hur
påverkar könstillhörighet de förväntningar som finns, resultat, förmågor, intresse
och i förlängningen hälsan? Undervisningen ska beröra allt ifrån hälsofrågor till
kroppsideal och könsaspekten i idrotts- och motionsval.

• Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt.
• Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer,
till exempel av kön".

Musik:

"Musikundervisningen berör jämställdhet och könsmönster. Dels kan det handla
om förväntningar på musicerande med koppling till kön, dels om hur kön, sexualitet
och relationer gestaltas i sångtexter eller i musikvideor. 

• Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på människan.
Musikens funktion för att markera identitet och grupptillhörighet i olika kulturer,
med fokus på etnicitet och kön".

"Hur förhåller sig svensk folkmusik till heteronormen?"

 Engelska:

"I engelska är kopplingen till sex och samlevnad ungefär densamma som för
svenskämnena. I litteraturundervisningen kan resonemang om kärlek, jämställdhet,
relationer och sexualitet vara centrala, och kan också tas upp i anslutning till
aktuella ämnen i medierna eller i jämförelser mellan olika engelsktalande länder".

Slöjd:

"I slöjdundervisningen kan dessa frågor bli aktuella om och när föreställningar om
färger, material och hantverksform kopplas till tankar om kön. Vilka könsmönster
kan urskiljas i detta? Undervisningen ska beröra mode och dess påverkan på
individen.

• Mode och trender, vad dessa uttryck signalerar och hur de påverkar individen".

Naturkunskap:

"I fysik och kemi är ämnesinnehållet relativt distanserat från arbete med sexualitet och relationer. Kemiundervisningen skulle kunna beröra 'kärlekens kemi' och som komplement till biologin förklara vilka kemiska processer som påverkar känslotillstånden i kroppen. Ett jämställdhetsperspektiv och tankar om könsmönster är alltid aktuella – både i undervisningens upplägg och i reflektionerna om det egna ämnet. Vilka könsmönster omgärdar naturvetenskapen och hur skulle man kunna förändra detta?"

Och så vidare.

Jag trodde att utbildningsminister Jan Björklund hade som ambition att motverka och avskaffa den så kallade "flumskolan". Den senaste läroplanen för grundskolan och Skolverkets färskaste skrift om undervisningen i högstadiet visar istället att flumskolan under Jan Björklunds tid som utbildningsminister har blivit ännu flummigare.

Ett högaktuellt debattämne är hur dåligt de svenska högstadieeleverna presterar i internationella jämförelser. Jag tror tyvärr inte att den björklundska normkritiken och intersektionalismen kommer att göra saken bättre.

Mitt bästa tips till utbildningsministern är istället att ta de svenskspråkiga versionerna av Finlands nuvarande läroplaner på alla nivåer, och arbeta för att de även ska gälla i Sverige med omedelbar verkan. Läget är akut.

Tidningen Världen Idag har också kommenterat Skolverkets senaste undervisningsmaterial för högstadiet.

Bloggat: Jämställdhetsfeministern.

Läs även Bittergubbens granskning av betygen innan och under det normkritiska arbetet på Frejaskolan i Gnesta.