Feminist tycker att manshat är ok

Lady Dahmer, Sveriges främsta feministiska bloggare:

"Givetvis är personangrepp oacceptabelt, men lite random 'manshat' som ventilation från den grupp som dagligen utsätts för extremt våld och kränkningar är smällar man helt enkelt får ta. Att man hatar sin förtryckare är fanimej ok".

Själv tar jag avstånd från allt hat mot personer och grupper som uttrycks med avseende på kön, etnicitet eller sexuell läggning. Manshat, kvinnohat, heterohat och homohat är lika illa, som jag ser det. 

Fyra av världens fem mäktigaste musiker är kvinnor

Tidskriften Forbes har gjort en rankinglista över världens mäktigaste musiker och kändisar. Både bland  musikerna och kändisarna tar fyra kvinnor plats på topp-fem.

Mäktigaste musiker:
1. Lady Gaga
2. Beyoncé Knowles
3. Madonna
4. Taylor Swift
5. Bon Jovi

Mäktigaste kändisar:
1. Oprah Winfrey
2. Lady Gaga
3. Steven Spielberg
4. Beyoncé Knowles
5. Madonna

Madonna hade störst inkomst av dessa personer, 125 miljoner US-dollar på ett år.

Så då frågar jag mig: om det globala patriarkatet existerar, hur kommer det sig då att dessa listor inte toppas av män?

Tidningar: DN, Aftonbladet, SvD

Anarkafeministisk hiphop

Hiphopgruppen Systerskapets senaste video "Systerskapet" släpptes härom månaden. Låten vänder sig emot patriarkatet och hyllar feminismen.

Det pratas ofta om att kvinnor missgynnas i musikvärlden. Jag menar att det inte är så enkelt - jag tror att kvinnliga rappare faktiskt gynnas av att ha en kvinnlig röst som bryter av mot den stora mängden manliga rappare. Det låter annorlunda och därför blir det extra spännande.

Jag tror att Systerskapet har goda chanser att få många framtida spelningar på stödkonserter, feministiska seminarier och demonstrationer. Kanske deras låtar till och med kommer att spelas i statsradion.

Detta beror främst på att de är kvinnor och på att de har ett politiskt budskap som många inom mediebranschen delar. Skulle Systerskapet ha varit män så skulle de antagligen inte ha fått några spelningar alls, på grund av otillräcklig talang och hårdare konkurrens.

Bloggat: Susanna Varis om kvinnor som åker räkmacka på sin kvinnlighet i musikbranschen.

Borgs kvoteringsiver sågas

Två kvinnliga högerdebattörer har i dagarna kritiserat finansminister Anders Borg för att han vill öppna för att kvotera in kvinnor till börsbolagens styrelser.

Jag håller helt med dessa debattörer i denna fråga och tycker att de formulerar sig slagkraftigt.

Maria Ludvigsson i DN:

"Särlagstiftning innebär att särbehandling av kvinnor och män blir legitim. Just det otyg den tidiga kvinnorörelsen kämpade mot. Man ville ha likabehandling och lika rättigheter. I samma stund som en politiker förespråkar kvotering frångår han eller hon principen om att lika rättigheter alltid är rätt".

Alice Teodorescu i SvD:

"Allt annat än lika rättigheter för alla innebär att grunden för ny orättvisa skapas och att polariseringen mellan olika grupper ökar. Den som är emot negativ särbehandling bör i konsekvensens namn också vara emot dess positiva form; den positiva diskrimineringen för en innebär nämligen alltid en negativ diskriminering för en annan".

Båda två skriver också att det är emot borgerliga principer att kvotera. Även om jag själv inte är borgerlig kan jag tycka att det är ett smart knep av dem: regeringen anklagas underförstått för att springa den rödgröna oppositionens ärenden, en opposition som består av tre partier med hög svansföring när det gäller teorin om patriarkatet och kvotering som ett medel som helgas av målen.

Bloggat: Susanna Varis

Prata om partnervåld

Vem är Aftonbladets mest överskattade kolumnist? Natalia Kazmierska är en het kandidat. Hennes senaste alster heter "Vi borde prata mer om män som slår kvinnor". Va? Läser hon inte den tidning hon jobbar för?

Jag skulle vilja att det pratades mer om partnervåld istället. Oberoende av förövarens och offrets kön.

De flesta drunkningsoffer och trafikoffer är män

SvD och DN skriver om en studie vid Karlstads universitet som visar att omkring 80 procent av drunkningsoffren i Sverige är män, om självmorden räknas bort. Den höga andelen män kan kopplas till mäns förhöjda riskbeteende.

Finlandssvenska YLE skriver om en annan effekt av mäns risktagande:

"Mellan 2001 och 2011 dog 358 000 män och 113 000 kvinnor i trafiken i EU. Under de senaste åren har trafikolyckorna minskat en aning".

Det är alltså inte alltid så att mäns riskbeteende gör att alla män blir framgångsrika VDar, rockstjärnor eller börsklippare. De risktagande männen kan istället bli drunkningsoffer, trafikoffer eller narkomaner.

Och så frågar jag mig i vanlig ordning: om nu patriarkatet och könsmaktsordningen existerar, hur kommer det sig då att kvinnor inte drabbas värst av drunknings- och trafikolyckor?

Trötta gubbars fel att festivaler konkar?

Musikjournalisten Sara-Märta Höglund skriver på SvT Debatt att festivaldöden i Sverige är trötta rockgubbars fel som bokar sina egna trötta favoriter. Ett exempel är Depeche Mode:

"Samma år bokade Peace & Love då stekheta Jay-Z, och rekordåret 2011 var affischnamnet M.I.A. Huvudakterna som skulle ha varit om sommarens Peace & Love-festival gått av stapeln? Pet Shop Boys och Depeche Mode – två dinosaurier vars fans gillar att avnjuta dem på museet, eller i alla fall på en plats med sittplats, tak och vattentoaletter. 

Så långt bort från bussresor, natur och langos-klet som det bara är möjligt. Arenarockarna Depeche Mode var för övrigt dragplåster till Arvikafestivalen för två år sen och vi vet alla hur det slutade (borta!)".

Hon får svar på tal från en kommentator om att hon inte har hållit koll på åren:

"Det där är faktiskt inte sant. Jag ser på Wikipedia att Depeche Mode var dragplåster 2009 (alltså för FYRA år sedan, inte två), och att det sattes publikrekord. 22 500 sålda biljetter! Bland övriga artister märktes andra 'trötta rockgubbar' som Thåström och Bob Hund.
-
Arvikafestivalens död kom först något år senare, efter ett skralt festivalår dominerat av yngre förmågor som Robyn, Oscar Linnros, Den svenska björnstammen, Timo Räisinen, Markus Krunegård, Anna von Hausswolf, Familjen och Makthaverskan. Alltså precis den typ av 'fräschare bokningar' Höglund verkar vilja se mer av.
En annan felaktighet:
Höglund skriver att affischnamnet på Peace & Love rekordåret 2011 var M.I.A.
Nej, det stora affischnamnet rekordåret 2011 var faktiskt Bob Dylan. (...)
Fast Höglund kanske räknar Dylan till en av unga fräscha bokningarna….."

Lösningen, enligt Sara-Märta Höglund är att göra "aktuella, fräscha" bokningar istället.

"Ändå är det Hultsfredsfestivalens sista dag som lockar flest besökare. Medelåldern är betydligt lägre, och aktuella, fräschare bokningar som Oskar Linnros, Daughter och Tegan & Sara drar fullt hus – trots att det är tidigt på kvällen och två av konserterna krockar. Så låt relikerna komma spela på bekväma ställen, och låt landets festivaler bli de energiska musikfester de en gång var – genom att göra motsatsen till det bokare gör nu. 

Ingen har summerat 'festivaldöden' bättre än producerande DJ:n Fiona FitzPatrick från Rebecca & Fiona, i en intervju med Dagens Nyheter: 

 'Det är gamla gubbar som bokar sina gamla favoriter. De riktar sig inte till festivalkidsen. Jag minns själv när jag var fjorton, man gick mest och kollade på de där gamla banden för att man skulle kunna säga efteråt att man hade sett dem'". 

Jag har två invändningar mot detta. Den ena är att Sveriges lönsammaste festival heter Sweden Rock och frontas huvudsakligen av män vars karriärer toppade på 1970- och 1980-talet. Mer om den festivalen hos Bashflak.

Den andra invändningen är att det är mycket snack bland Sveriges festivalfeminister och lite verkstad. Varför tar inte Sara-Märta Höglund, Fiona FitzPatrick, Popkollo, Rättviseförmedlingen, Jämställd Festival och alla andra och startar sin egen framgångsrika festival, om det nu är så enkelt att applicera "normkritiskt" tänkande på verkligheten?