Utmana könsmönster utan att motverka dem

Den norska TV-serien Hjernevask visade experiment med små spädbarn som redan efter kort tid i livet uppvisade olika beteende beroende på kön.

Fler flickor leker med dockor och fler pojkar leker med bilar och tåg. Dessa könsmönster tycker jag att vi bör utmana så att de pojkar som egentligen vill leka med dockor får göra det. Och så att flickor som egentligen vill leka med bilar och tåg får göra det.

Men vi ska inte blunda för att det finns medfödda skillnader mellan pojkar och flickor och mellan män och kvinnor. Alla är lika mycket värda och ska ha samma rättigheter - och skillnaderna får gärna utmanas men inte motverkas.

Det borde vara lika accepterat att leka "pojklekar" som "flicklekar" oavsett barnets kön, men vi ska inte sträva efter att göra "hens" av barnen eller övriga befolkningen.

Men en sådan strävan har faktiskt länge varit sanktionerad från högsta politiska ort. I Läroplan för förskolan står det:

”Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller”

Liknande formuleringar finner vi i förordningar som gäller övriga utbildningsnivåer.

I en debattartikel i Aftonbladet vänder sig psykologen Alf B Svensson mot att motverka könsroller. Han skriver:

"Personalen i förskolan och skolan har också under många år försökt motverka traditionella könsroller. Trots det är fortfarande 98 procent av förskollärarna kvinnor. Män begår också fortfarande mer än 90 procent av alla våldsbrott. Så vi har inte lyckats särskilt bra".

Dessutom kan det enligt Alf B Svensson vara vettigt att behandla pojkar och flickor olika utifrån vad flickor och pojkar bäst behöver:

"Vi ska medvetet träna pojkar att bli bättre på att kontrollera sin ilska och inte hävda sig genom att trycka ner andra. Vi behöver motivera dem att ta skolan på större allvar och utveckla sin känslomässiga intelligens och sociala kompetens. Annars kommer många av dem att 20 år senare vara olyckliga, lågutbildade, arbetslösa, frånskilda män. 

Vi behöver medvetet lära flickor att tro på sig själva, att våga säga ifrån och ibland tänka lite mer på sig själva. Uppmuntra dem våga satsa, ta risker, men inte ställa så höga krav på sig själva. De måste inte vara snygga, smala, smarta och sexiga för att duga. 

Ska vi ge pojkar och flickor lika stor chans att lyckas i livet kan vi inte undervisa dem på samma sätt i skolan".

Jag gillar Alf B Svenssons försök att skapa lite pluralism i debatten, men jag håller inte helt med honom. Alla barns, inte bara pojkars, aggressivitet och mobbningstendenser är viktiga att ta på allvar och behandla. Alla barn, inte bara flickor, kämpar mot skönhetsideal som får dem att känna att de inte duger.

Men om det finns evidensbaserade metoder för att få pojkar och flickor att prestera bättre i skolan eller bli tryggare individer så tycker jag att vi inte ska vara rädda för att använda dessa metoder.