Kvinnodagen

Idag vill jag uppmärksamma alla kvinnor som står upp mot manshat och annan feminism, och som står upp för allas lika rättigheter och skyldigheter.

Anna L Olsson, Pippi Glassbil, Ninni på Genusdebatten, Susanna Varis, Rocki, Annelie Sjöberg, Ann-Mari Maukonen och alla ni andra.

Tack för era klokheter. Ha en underbar dag.

Kvinnor drabbas värst i högskolan, menar ministern

Högskoleministern har tillsatt en expertgrupp för att "lyfta jämställdheten i högskolan", skriver tidningen Publikt. Flera andra tidningar har skrivit om det under veckan som har gått.

"Utvecklingen går alldeles för långsamt i dag, vi måste se till att vi tar vara på alla våra talanger", har hon sagt till en kvällstidning.

Kan man tänka sig att expertgruppen lyfter det faktum att bara en av tre som tar högskoleexamen är män medan två av tre är kvinnor? Och ser till att gymnasiet ger likvärdig utbildning och betyg oavsett kön.

Med tanke på att 36% av befolkningen mellan 25-64 år i Sverige har högskoleutbildning så är detta en fråga som berör miljontals människor i det här landet.

Nej, det kan man inte tänka sig. Högskoleministern är uppenbarligen inte intresserad av den typen av frågor. Utan av andra frågor.

Som att bara en av fyra professorer är kvinnor. Antalet personer som är anställda som professorer i Sverige är cirka 5000.

Vilken fråga är viktigast? Skev könsfördelning inom ett område som direkt berör miljontals människor, eller skev könsfördelning inom ett område som direkt berör fem tusen personer?

Givetvis det senare. Därför att det bara ses som ett jämställdhetsproblem när kvinnor har sämre utfall och inte när män har det.

Så jobbar en feministisk regering.

***
Bloggat om detta: Fröken Missnöjd

Lästips: Genusdebatten om varför fler män blir professorer
Bashflak om normalfördelningskurvan

Darwinistisk genusvetenskap

Paula Wright, doktorand i något som hon själv kallar för "darwinistisk genusvetenskap", har nyss skrivit ett intressant blogginlägg om det hon håller på med.

Utdrag:

"Jag brinner för människor och mänskligheten. Vad vi är och vad vi inte är. Två saker som vi är, som vi inte kan upphöra att vara och samtidigt förbli mänskliga, är en sexuellt reproducerande, parbunden art. Dessa grundläggande fakta om vår biologi och psykologi kan inte raderas. 

I min forskning ifrågasätter jag ortodoxa feministiska begrepp som patriarkatet, objektifiering, könsmaktsskillnader, parningssystem och psykosexuella skillnader genom att använda humor och evolutionära förklaringsmodeller, som sexuell selektion, föräldrainvesteringsteori, ömsesidigt partnerval, kvinnligt val, signaleringsteori och, kanske viktigast, inomkönslig konkurrens. 

Historien visar oss att när vår art någonsin har försökt ta kontroll över biologin och böja den ur form till ideologiska mål, så följer alltid mänsklig tragedi. Det är en läxa som vi fortfarande inte verkar ha lärt oss".

Så sant. Trofim Lysenko och hans teorier om att odla sovjetiska ärtor på vintern är väl ett av de mest välkända skräckexemplen. Vidare:

"Om en sak är jag övertygad; det ena könet kan inte förstås utom i ljuset av det andra. Män och kvinnor har utvecklats tillsammans, genom att forma den andra både fysiskt och psykiskt via sexuell selektion. Män åtrår makt och resurser eftersom kvinnor åtrår män som har dem. Och den kvinnliga makten, ja, den ser inte ut som den manliga makten, och blir därför ofta osynlig. Det betyder inte att den inte existerar eller att kvinnor inte använder den mot varandra. 

Ur evolutionsteoretisk synvinkel kan feminism kategoriseras som studien av konflikten mellan könen - mellankönskonflikten - med ett särskilt intresse för närliggande mekanismer för hur män förtrycker kvinnor och hur detta förtryck kan motverkas. Men det är bara halva berättelsen! 

Evolutionister menar att för att verkligen förstå mellankönskonflikter måste man även analysera inomkönskonflikter och bredda frågan till att innehålla en analys av de ultimata mekanismerna för inte bara hur, utan varför, män strävar mot makt och resursstyrning (se ovan). Fokuseringen på både mellankönskonkurrens (striden mellan könen) och inomkönskonkurrens (striden inom könen) är central för darwinistiska genusstudier. Inomkönskonkurrens har två trådar, man-mot-man-konkurrens och kvinna-mot-kvinna-konkurrens. Mycket är känt om manlig inomkönskonkurrens (men ignoreras helt av ortodox feminism), men utanför evolutionsteorin är lite känt om konflikten mellan kvinnor; kvinnors inomkönskonkurrens. Den rosa elefanten i det feministiska rummet".

Spännande! Några praktiska tillämpningar:

"Genom att använda kvinnors inomkönskonkurrens som en lins för att på ett nytt sätt se på heta feministiska frågor som skönhetsindustrin, ökningen av plastikkirurgi, kontroversen om smala modeller, och anorexi, ger fascinerande nya insikter, eftersom dessa kontroverser verkar vara uttryck för kvinnlig konkurrens och inte manligt förtryck".

Lyckad tvärvetenskap, verkar det som. Darwinistisk genusvetenskap känns som ett ämne som jag gärna vill lära mig mer om.

Biologiska könsskillnader i beteende

Män har lättare att ta risker för att få pengar och berömmelse. Det kan vara en biologisk könsskillnad.

Josefin Utas, miljöpartistisk fritidspolitiker och doktor i organisk kemi, skriver:

"Vi människor drar oss för att erkänna att vi är biologiska varelser. Vi vill gärna se oss som högre stående än djuren men vi har faktiskt fortfarande gener, slipade av evolutionen, som spelar roll för de kroppar vi fått och de fallenheter vi har. Ännu jobbigare blir vår biologi när det gäller kön, för att inte kalla det tabu. 

Den som tar upp ett biologiskt perspektiv i jämställdhetsdebatten kan förvänta sig stämpling som stenåldersmänniska, eller rätt och slätt som en som är emot jämställdhet. 

Den rådande synen i den offentliga jämställdhetsdebatten har blivit att kön är en social konstruktion. För mig som naturvetare är detta märkligt. Jag klarar inte att med hedern i behåll påstå att människan är unik i djurvärlden och att skillnader som kommer ur våra gener saknas mellan könen betraktade som grupper. Vi vet inte hur allt fungerar i detalj men tillräckligt för att kunna säga att det finns skillnader i vår inre kemi såsom hormoner, som påverkar våra beteenden. Det handlar alltså inte bara om kroppsbyggnad och yttre attribut".

 Och visst är det så. Vissa beteenden, som mäns hämmade gråt, kan lätt kallas för en "social konstruktion". Mäktiga män i Japan gråter gärna offentligt om de känner sig skyldiga till något. Svenska mäns ovilja att gråta offentligt när de känner skuld kan vara socialt betingat.

Men andra könsskilda beteenden, som vilken typ av person vi faller för i kärleksrelationer, vilka risker vi tar i livet, och faktiskt vår förmåga att lära oss matematik kontra vår förmåga att komma ihåg text, kan helt eller delvis ha evolutionära orsaker.

Det här är ingen stensäker vetenskap, men det är samtidigt svårt för mig att tro att vi skulle skilja oss så enormt mycket från de övriga djuren när det gäller förekomsten av biologiska könsskillnader i beteende.

Tidigare blogginlägg: Finns och påverkar biologiskt kön?

Försvaret utökar genussatsning

Den svenska försvarsmakten skriver om sin utökade genussatsning i en artikel med namnet "Målet – en rådgivare i gender på varje militär enhet i Försvarsmakten":

"Gender Focal Point är en kurs som under två dagar har hållits av Nordic Centre for Gender in Military Operations på uppdrag av Högkvarteret. Kursens deltagare får verktyg för att bevaka och utveckla genderarbetet på sina hemmaförband – ett viktigt och prioriterat arbete inom Försvarsmakten".

Ryssarna verkar inte vara imponerade av detta. Den ryska TV-kanalen RT skriver i ett raljerande reportage:

"The move has puzzled many on social media, with some asking whether it’s a joke".

Psykiatern och samhällsdebattören David Eberhard kommenterar på Twitter:

"Haha! Underbart! Vem behöver Monty Pythons Department of Silly Walks när vi har svenska genderförsvaret". 

Bloggat om detta: Fnordspotting

Tidigare blogginlägg: Försvaret satsar åtminstone på genusarbete

Genusredaktörer vill förändra språket

DN skriver:

"I Malmö har projektet Genusredaktörerna startats för att kämpa mot negativa stereotyper i textskildringar. Målet är att på lång sikt skapa språklig medvetenhet och förändring. 

Genusredaktörerna består av ­Frida Öst och Elin Regn, båda bosatta i Malmö. Efter att ha studerat förlags- och bokmarknadskunskap tillsammans i Lund kom de efter ­examen för ett år sedan fram till att de ville förena sina två största intressen: politik och litteratur. 

Så uppstod Genusredaktörerna, en tjänst att anlita för den som vill få sitt material lektörsläst med normkritisk blick".

Som kommentar till detta har jag bara en sakupplysning: George Orwells roman "1984" är dystopisk satir, och absolut ingen instruktionsmanual för social ingenjörskonst.

Sydsvenskans Per Svensson kommenterar också projektet, som han har fått höra om på radio. Han menar att han har tigit om denna typ av företeelser länge nog:

"Jag (...) inser att nu går det inte längre att smita från ansvaret. Jag har därför bestämt mig för att erkänna mig skyldig: Jag har varit delaktig i skapandet av ett monster".

Bloggat om detta: Toklandet

Lastbilschaufför farligaste yrket

Det dödligaste yrket i Sverige är lastbilschaufför. Ungefär en av fem som dör i arbetsplatsolyckor i landet har det yrket, skriver nyhetsbyrån TT.

Märkligt nog har TT inga genusglasögon på sig i den nyheten. Det råkar ju vara så att ett av könen dominerar inom Sveriges dödligaste yrke.

Om patriarkatet fanns skulle dödliga arbetsplatsolyckor vara ett problem som kvinnor drabbas värst av. Nu finns ju inte patriarkatet, men det finns däremot statistik över dödliga arbetsplatsolyckor.

Under tioårsperioden 2004-2013 skedde 463 dödliga arbetsplatsolyckor i Sverige. 91% av dem som dog var män.

Så behandla lastbilschaufförerna med respekt på vägen. De riskerar livet mer än andra för att du ska få hem dina vägfraktade varor.

Ett möjligt sätt att minska antalet olyckor för lastbilschaufförer är att följa de krav som nämndes i kampanjen #härstannarsverige som uppmärksammades i december. Lika villkor och schyssta villkor kan ge färre olyckor.