Att alltid stå på de "förtrycktas" sida

Seher Yilmaz är krönikör på sajten Nyheter24. Hon har tidigare skrivit krönikan "Män ger mig kväljningar" och hennes senaste krönika på sajten heter "Vi måste börja stå på kvinnornas sida". Hon skriver:

"I den patriarkala strukturen är kvinnor det förtryckta könet och därför bör det vara självklart att alltid ställa sig på kvinnornas sida".

Sedan ger hon exempel på rättsfall med män och kvinnor inblandade. Där menar hon att alla bör ta parti för kvinnorna. På grund av patriarkatet.

Denna svartvita världsbild bygger på en tro på en osynlig maktstruktur som delar in befolkningen i förtryckare och förtryckta, helt grundat på könstillhörighet. Jag kan tänka mig att Seher Yilmaz' världsbild redan har orsakat henne problem med att hantera relationer med män i hennes egen närhet.

Vi tar ett extremt tankeexperiment som exempel: Om Seher Yilmaz' pappa, bror, manliga kusin eller son skulle bli ihjälkörd på ett övergångsställe av en kvinnlig rattfyllerist. Skulle Seher Yilmaz då följa sina principer och ställa sig på kvinnans sida i den följande rättegången? Jag hoppas inte det.

Lika fel som att alltid stå på kvinnornas sida är det att alltid stå på männens sida. Det tycker åtminstone jag, som följer principen om alla människors lika värde.

Principen om alla människors lika värde krockar, som jag ser det, med föreställningen om osynliga maktstrukturer. Därför att föreställningen om osynliga maktstrukturer pekar ut vissa människor som särskilt klandervärda på grund av något som de är födda med.

Ett bättre förhållningssätt till människors olikheter är att sträva efter att bemöta och behandla alla människor lika, oavsett kön, hudfärg, etnicitet, sexuell läggning, funktionalitet, kroppslängd, allergier och så vidare. Att dessutom bekämpa rasism, sexism och konkret diskriminering, oavsett vem som drabbas.

Om detta kan man naturligtvis ha åsikter som skiljer sig från mina. Men jag tror att det skapas ett särskilt stort problem i Sverige när inflytelserika politiska och akademiska kretsar ser "osynliga strukturer" som "problematiserar vitheten" och gör "vita" till förtryckare och "icke-vita" eller "rasifierade" till förtryckta.

Därför att en övervägande majoritet av befolkningen i Sverige har ljus hudfärg och många reagerar negativt på att stämplas som särskilt ansvariga för "strukturell rasism" enbart på grund av sin hudfärg.

När vissa förmenta "anti-rasister" delar in befolkningen i "vita" och "icke-vita"/"rasifierade" så accepterar de dessutom en rasistisk världsbild.  Det riskerar att underblåsa rasism och skrämma över ett ökande antal människor till främlingsfientliga politiska rörelser. Föreställningen om "strukturell rasism" minskar inget förtryck utan springer i själva verket rasismens ärenden.

Dagens lästips:
Daddy's: Forskarlarm - "Barnen används som slagträ" (om extrema vårdnadstvister)
Certatio: Tavakoli vs. Ekeroth 1-0 (om svenskiranier, sverigedemokrater och en invandringskritisk webbsite).