Fars dag

I dag är det Fars dag. Grattis alla pappor! Jag ringt min pappa och gratulerat honom och själv blivit firad  av mina barn med pussar och kramar. Några presenter vill jag inte ha, utan hellre en lugn, skön söndag.

Det jag framför allt önskar mig idag är att pappor ska ses som lika självklara föräldrar som mammor. Av myndigheter och av samhället i övrigt. Första steget vore att införa lika formella rättigheter, det vill säga, göra Föräldrabalken könsneutral.

Toklandet skriver om en extremistisk debattör som kallar Fars dag för "Stora förtryckardagen".

PappaRättsGruppen och Maukonen skriver om pappor och barn som inte får träffas på Fars dag på grund av att mammor och myndigheter inte tillåter det. Alex Schulman skriver fint i Aftonbladet om hur han saknar sin döda pappa.

Svenska Dagbladet har en anonym ledarkrönika som raljerar över de ideologiska stämningarna i Sverige kring Fars dag. Krönikan heter "Idag ska far ha obehag":

"[I] dag infaller slutligen själva dagen – Fars dag. Novembersöndagen då pappa ska skämmas över den heterosexualitet som en gång gjorde honom till far. Ja, Fars dag är dagen då fäder landet över bör sitta med böjt huvud och kontemplera varför spetsunderkläder finns och besinna att det mycket väl kan vara deras smutsiga tankar som skapat detta otuktiga plagg".

Men SvD:s kultursida vill problematisera pappor i litteraturen.

Expressen skriver om Fars dag som firas för en pappa som undgick döden med en hårsmån.

Även Mariel på Genusdebatten, FlyingMartin och Certatio gratulerar alla pappor.