Musikjournalisten Sara-Märta Höglund skriver på SvT Debatt att festivaldöden i Sverige är trötta rockgubbars fel som bokar sina egna trötta favoriter. Ett exempel är Depeche Mode:
"Samma år bokade Peace & Love då stekheta Jay-Z, och rekordåret 2011 var affischnamnet M.I.A. Huvudakterna som skulle ha varit om sommarens Peace & Love-festival gått av stapeln? Pet Shop Boys och Depeche Mode – två dinosaurier vars fans gillar att avnjuta dem på museet, eller i alla fall på en plats med sittplats, tak och vattentoaletter.
Så långt bort från bussresor, natur och langos-klet som det bara är möjligt. Arenarockarna Depeche Mode var för övrigt dragplåster till Arvikafestivalen för två år sen och vi vet alla hur det slutade (borta!)".
Hon får svar på tal från en kommentator om att hon inte har hållit koll på åren:
"Det där är faktiskt inte sant. Jag ser på Wikipedia att Depeche Mode var dragplåster 2009 (alltså för FYRA år sedan, inte två), och att det sattes publikrekord. 22 500 sålda biljetter! Bland övriga artister märktes andra 'trötta rockgubbar' som Thåström och Bob Hund.
-
Arvikafestivalens död kom först något år senare, efter ett skralt festivalår dominerat av yngre förmågor som Robyn, Oscar Linnros, Den svenska björnstammen, Timo Räisinen, Markus Krunegård, Anna von Hausswolf, Familjen och Makthaverskan. Alltså precis den typ av 'fräschare bokningar' Höglund verkar vilja se mer av.
En annan felaktighet:
Höglund skriver att affischnamnet på Peace & Love rekordåret 2011 var M.I.A.
Nej, det stora affischnamnet rekordåret 2011 var faktiskt Bob Dylan. (...)
Fast Höglund kanske räknar Dylan till en av unga fräscha bokningarna….."
Lösningen, enligt Sara-Märta Höglund är att göra "aktuella, fräscha" bokningar istället.
"Ändå är det Hultsfredsfestivalens sista dag som lockar flest besökare. Medelåldern är betydligt lägre, och aktuella, fräschare bokningar som Oskar Linnros, Daughter och Tegan & Sara drar fullt hus – trots att det är tidigt på kvällen och två av konserterna krockar. Så låt relikerna komma spela på bekväma ställen, och låt landets festivaler bli de energiska musikfester de en gång var – genom att göra motsatsen till det bokare gör nu.
Ingen har summerat 'festivaldöden' bättre än producerande DJ:n Fiona FitzPatrick från Rebecca & Fiona, i en intervju med Dagens Nyheter:
'Det är gamla gubbar som bokar sina gamla favoriter. De riktar sig inte till festivalkidsen. Jag minns själv när jag var fjorton, man gick mest och kollade på de där gamla banden för att man skulle kunna säga efteråt att man hade sett dem'".
Jag har två invändningar mot detta. Den ena är att Sveriges lönsammaste festival heter Sweden Rock och frontas huvudsakligen av män vars karriärer toppade på 1970- och 1980-talet. Mer om den festivalen hos Bashflak.
Den andra invändningen är att det är mycket snack bland Sveriges festivalfeminister och lite verkstad. Varför tar inte Sara-Märta Höglund, Fiona FitzPatrick, Popkollo, Rättviseförmedlingen, Jämställd Festival och alla andra och startar sin egen framgångsrika festival, om det nu är så enkelt att applicera "normkritiskt" tänkande på verkligheten?
Dragplåster på Peace and Love-dödaren är Green Day, Ramstein, Volbeat och Avichii. Mycket gamla gubbar där. Och de säljer som smör.
SvaraRaderaPrecis.
RaderaFeministisk forskning har visat att allt är mäns fel och att lösningen är kvinnor. Varför skulle just konkande festivaler vara ett undantag? Helt ologiskt.
SvaraRaderaGlasklar logik :)
RaderaSnygg sammanställning, Ekvalist!
SvaraRaderaTackar!
RaderaSista dagen på Hultsfred var ju den enda dagen som det var lite sol på, vet inte om det har något med saken att göra...
SvaraRaderaDet kan förstås ha bidragit.
RaderaVisst är det bedrövligt att gubbväldet dominerar, inte bara festivalerna, utan musiklivet överhuvudtaget. Se bara på gubben Springsteen, snart 64. För några veckor sedan drog han tre fulla hus på Friends Arena, dvs 165000 pers. Skandal! Något måste göras!
SvaraRaderaUsch! Så kan vi faktiskt inte ha det! Det ska vara 50/50 ;)
Raderahttps://twitter.com/Schlagerprofil/status/347618720778170368/photo/1
SvaraRaderaJa, man blir inte förvånad. Kvantiteten blir viktigare än kvaliteten.
RaderaDet är samma skitsnack varje år varje festivalsommar. Snack om att det är för mycket gubbar, för lite kvinnor och gnäll på att festivalarrangörerna är män som bokar män.
SvaraRaderaLite som när Feministisk perspektiv postade en debattartikel på sin hemsida för två år sedan 2011 där de menade att de svenska festivalerna bara bokar vita män, och när de skulle ge exempel på dessa vita artister nämnde de Timbuktu.
Eller som när skämtet Ladyfest (jo, jag kallar de ett skämt för de går inte ta seriöst) gnällde i DN samma år:
"Robyn är en artist som räknas som kvinnlig akt, men sedan kanske hennes musiker är enbart män. Det kan vara totalt sju personer på scenen, varav sex är män. Som får ta plats. Skulle man ta hänsyn till detta i räkningen eller väga in storleken på de scener de spelar på skulle det bli ännu större skillnad."
Dumma dumma Robyn som har mage att välja vilka musiker hon vill ha i sitt eget kompband!
Nåja Höglund, som skrev på svt debatt verkar dock inte ha så koll på fakta som hon tror:
- "Arenarockarna Depeche Mode var för övrigt dragplåster till Arvikafestivalen för två år sen och vi vet alla hur det slutade (borta!)."
Detta är inte sant, Depeche Mode var dragplåster 2009 (fyra år sedan, inte två), och det året blev det publikrekord för Arvikafestivalen med 22 500 sålda biljetter. Bland övriga artister det året märktes andra "trötta rockgubbar" som Thåström, Nine Inch Nails, Deutsch-Amerikanische Freundschaft och Bob Hund.
Arvikafestivalen gick dock mycket sämre 2010 när det festivalen det året dominerades av yngre förmågor som Robyn, Oscar Linnros, Den Svenska Björnstammen, Timo Räisinen, Markus Krunegård, Anna von Hausswolf, Familjen och Makthaverskan (Med den typ av "fräschare bokningar" Höglund verkar vilja se mer av). Inför 2011 började Arvika även göra reklam med att de skulle kvotera in kvinnliga artister och 2011 gick de i konkurs på grund av de sålt för lite biljetter.
Lite mer faktafel av Höglund:
- "När Hultsfred i regi av föreningen Rockparty först gick i graven 2010 var det som en direkt följd av år präglade av sömniga bokningar. Samma år bokade Peace & Love då stekheta Jay-Z, och rekordåret 2011 var affischnamnet M.I.A."
Detta är också fel, Höglund! Det största affischnamnet rekordåret 2011 var Bob Dylan (Fast hon kanske räknar honom till en av unga fräscha bokningarna).